RSBMP 13. Saptaśatikāprajñāpāramitā
For the full diplomatic edition, click here.
For the manuscript, click here.
For the full diplomatic edition, click here.
For the manuscript, click here.
Topic: Sūtra
Collection: Yagya Ratna Shakya
Scribe: Yajñānanda
Language: Sanskrit
Script: Pracalita
Material: Yellow Paper
Support: Manuscript
Creation Date: NS 1073
Dimensions 1 (i.e. Length, etc. in cm): 25cms
Dimensions 2 (i.e. Height, etc. in cm): 7.8cms
Number of folios: 43
Lines per leaf/folio: 6
rKTs number (if applicable): K24
[1a] oṃ namo bhavatyai āryaprajñāpāramitāyai || ||
evaṃ mayā śrūtam ekasmin samaye bhagavān śrāvastyā viharati sma || jetavane anāthapiṇḍadasyārāme mahatā bhikṣusaṃghena sārdhaṃ paripurṇārhadbhikṣusahasreṇa bodhisatvānāṃ mahāsatvānāṃ mahāsannāhasannaddhānāṃ paripurṇair bodhisatvaśatasahasraiḥ sarvair avinivartanīyair anuttarāyāḥ samyaksaṃbodheḥ || tadyathā || maṃjuśrīyā ca kumārabhūtena | maitrīyena ca | asaṃgapratibhānena ca | anikṣiptadhureṇa ca || evaṃpramukhair daśabodhisatvaśatasahasraiḥ ||
atha khalu maṃjuśrīḥ kumārabhūto 'ruṇodgatakālasamaye svakād vihārān niṣkramya yena tathāgatavihāras tenopasaṃkrāmad upasaṃkramya vihārasya bahirdvāre sthito bhūt tathāgatasya darśanāya vandanāya paryupāsanāya ||
athāyuṣmān api śāradvatīputraḥ svakād vihārān niṣkramya yena tathāgatavihāras teno[1b]pasaṃkrāmad bhagavato darśanāya vandanāya payupāsanāya ||
athāyuṣmān api pūrṇo maitrāyaṇīputraḥ || āyuṣmān api mahāmaudgalyāyanaḥ āyuṣmān api mahākāśyapaḥ āyuṣmān api mahākātyāyanaḥ āyuṣmān api mahākauṣṭhilaḥ anye ca mahāśrāvakāḥ svakasvakebhyo vihārebhyo niṣkramya yena bhagavato vihāras tenopasaṃkrāntā upasaṃkramyaikānte tasthuḥ ||
atha khalu bhagavān abhikrāntābhikrāntaṃ mahāśrāvakasaṃnipātaṃ viditvā svakād vihārān niṣkramya bahirdvārasyaikānte prajñapta evāsane nyaṣīdata || niṣadya ca bhagavān jānann evāyuṣmantaṃ śāradvatīputram āmantrayate sma || kutas tvaṃ śāradvatīkalyam evāgatya tathāgatavihāradvāre sthitaḥ ||
evam ukte āyuṣmān śāradvatīputro bhagavantam etad avocat || sarvaprathamataraṃ bhagavan mañjuśrīḥ kumā[2a]rabhūtas tathāgatavihāradvāre sthitaḥ || paścād vayaṃ bhagavantaṃ draṣṭukāmāḥ ||
atha khalu bhagavān jānann eva maṃjuśriyaṃ kumārabhūtam āmantrayate sma || ||
satyaṃ kila tvaṃ maṃjuśrīḥ sarvaprathamataraṃ tathāgatavihāradvāre sthitas tathāgatasya darśanāya vandanāya paryupāsanāya ca ||
evaṃ ukte maṃjuśrīḥ kumārabhūto bhagavantam etad avocat || evam etad bhagavann evam etat sugata sarvaprathamataram asmy āgataḥ svakād vihārān niṣkramya yena tathāgatavihāras tenopasaṃkrānta upasaṃkramyaikānte sthito bhagavato darśanāya vaṃdanāya paryupāsanāya || tat kasya hetos tathā hi bhagavann atṛpto haṃ tathāgatasya darśanena vaṃdanayā paryupāsanayā ca || yad apy ahaṃ bhagavaṃs tathāgatam upasaṃkramāmi darśanāya vaṃdanāya paryupāsanāya || tat sarvasatvānām arthāya saced bhagavaṃs tathā[2b]gato draṣṭavyo vanditavyaḥ paryupāsitavyaḥ || evaṃ draṣṭavyaḥ evaṃ vanditavyaḥ paryupāsitavyaḥ || yathāhaṃ paśyāmi yathāhaṃ vaṃde yathāhaṃ paryupāsye || evaṃ tathāgato dṛṣṭo bhavati || vaṃditaḥ paryupāsitaś ca || ahaṃ ca bhagavan sarvasatvānāṃ kṛtaśas tathāgataṃ paśyāmi
bhagavān āha || kathaṃ maṃjuśrīs tathāgato draṣṭavyo yāvat paryupāsitavyaḥ ||
maṃjuśrīr āha || tathatākāreṇa tathāgataṃ paśyāmya vikalpākāreṇānupalaṃbhayogena || evam anutpādākāreṇa tathāgataṃ paśyāmi || yāvad abhāvākāreṇa tathāgataṃ paśyāmi || na ca tathatā samudāgacchati evaṃ tathāgataṃ paśyāmi na tathatā bhavati na vibhavati || evaṃ tathāgataṃ paśyāmi na tathatā deśasthā na pradeśasthā evan tathāgataṃ paśyāmi || na tathatā atītā nānāgatā pratyutpannā evaṃ tathāgataṃ paśyāmi || na tatha[3a]tā dvayaprabhāvitā nādvayaprabhāvitā || evaṃ tathāgataṃ paśyāmi || na tathatā saṃkliśyate na vyavadāyate || evaṃ tathāgataṃ paśyāmi na tathatā utpadyate na nirudhyate evaṃ tathāgataṃ paśyāmi || evaṃ tathāgato dṛṣṭo bhavati vaṃditaḥ paryupāsitaś ca ||
evam ukte bhagavān mañjuśriyaṃ kumārabhūtam etad avocat || evaṃ paśyaṃs tvaṃ maṃjuśrīḥ kiṃ paśyasi ||
maṃjuśrīr āha || evaṃ na paśyann ahaṃ bhagavanna kiṃcit paśyāmi evam ahaṃ bhagavan paśyanna kasyacid dharmmasyotpādaṃ paśyāmi || na nirodhaṃ paśyāmi ||
athāyuṣmān śāradvatīputro maṃjuśriyaṃ kumārabhūtam etad avocat || duṣkarakārakas tvaṃ maṃjuśrī yas tvaṃ tathāgatam evaṃ paśyami || evaṃ paryupāsye || yasya ca te sarvasattvānām antike mahāmaitrī pratyupasthitā na ca te kācit sattvopalabdhiḥ sattvābhiniveśo vā sarvasatvaparinirvāṇāya vāsi pratipa[3b]nno na ca te kaścit satvābhiniveśaḥ pravartate || sarvasatvānāṃ ca te kṛtaśaḥ sannāha sannaddhaḥ sa cānupalambhayogena yāvad abhāvayogena ||
evam ukte maṃjuśrīḥ kumārabhūta āyuṣmantaṃ śāradvatīputram etad avocat || evam etad bhadaṃta śāradvatīputra yathā kathayasi sarvasatvaparinirvāṇāya sannāhaś caiṣa sannaddho na ca me kācit satvopalabdhir vā satvābhiniveśo vā || nāyaṃ bhadaṃta śāradvatīputra sannāha evaṃ sannaddhaḥ || katham ahaṃ satvadhātor ūnatvaṃ vā kuryāt || pūrṇatvaṃ vā saced bhadaṃta śāradvatīputra parikalpam upādāya ekaikasmin buddhakṣetre gaṃgānadīvālukopamā buddhā bhagavanto bhaveyur ekaikaś ca tathāgato gaṃgānadīvālukopamān kalpān tiṣṭhet sarātriṃ divaṃ ca dharmaṃ deśayamāna ekaikayā dharmadeśanayā yāvanto gaṃgānadī[4a]vālukāsamair buddhair bhagavadbhiḥ satvā vinītās tāvataḥ satvān ekaikas tathāgata ekaikayā dharmaṃ deśanayā vinayet || evam api kṛtvā naiva satvadhātor ūnatvaṃ vā pūrṇatvaṃ vā prajñāyate ||
evam ukte āyuṣmān śāradvatīputro maṃjuśriyaṃ kumārabhūtam etad avocat || yadi maṃjuśrīḥ satvaviviktatvāt satvān satvadhātor naivonatvaṃ na pūrṇatvaṃ vā prajñāyate || tat kasyedānīṃ bodhim abhisaṃbudhya dharmaṃ deśayiṣyasi ||
evam ukte maṃjuśrīḥ kumārabhūta āyuṣmaṃtaṃ śāradvatīputram etad avocat || yadā tāvad bhadaṃta śāradvatīputra atyantatayā sarvadharmānupalabdhiḥ ||
atha khalu bhagavān maṃjuśriyaṃ kumārabhūtam etad avocat || yadā tāvan maṃjuśrīr atyaṃtatayā sarvadharmānupalabdhis tat kim idānīṃ satvam api prajñāpayiṣyasi || api ca sacen maṃjuśrī kaścid evaṃ pṛcchet kiyantaḥ satvā iti kiṃ tasya tvaṃ va[4b]deḥ ||
maṃjuśrīr āha || tasyāhaṃ bhagavan evaṃ pṛṣṭa evaṃ vadeyaṃ yāvanta eva buddhadharmā iti || saced bhagavan punar api pṛcchet kiyatpramāṇasattvadhātur iti || tasyāhaṃ bhagavan evaṃ pṛṣṭa evaṃ vadeyam yatpramāṇo buddhaviṣayaḥ ||
bhagavān āha || sacet punar api te maṃjuśrīḥ kaścid evaṃ pṛcchet || kiṃparyāpannaḥ sattvadhātur iti || kiṃ tasya tvaṃ vadeḥ ||
maṃjuśrīr āha || tasyāhaṃ bhagavann evaṃ pṛṣṭa evaṃ vadeyaṃ yatparyāpannānutpādāciṃtyatā ||
bhagavān āha || sacet punar api te maṃjuśrīḥ kaścid eva pṛcchet || kiṃpratiṣṭhitaḥ satvadhātur iti, kiṃ tasya tvaṃ vadeḥ
maṃjuśrīr āha || tasyāhaṃ bhagavann evaṃ pṛṣṭa evaṃ vadeyaṃ yatpratiṣṭhito nutpādadhātus tat || pratiṣṭhitaḥ satvadhāturiti ||
bhagavān āha || yasmin samaye tvaṃ maṃjuśrīḥ prajñāpāramitāṃ bhāvayasi || tadā kutra pratiṣṭhitā prajñāpāramitā bhāvayasi [5a]
mañjuśrīr āha || yasminn ahaṃ bhagavan samaye prajñāpāramitāṃ bhāvayāmi || apratiṣṭhitoyaṃ tasmin samaye prajñāpāramitāṃ bhāvayāmi ||
bhagavān āha || apratiṣṭhitasya te maṃjuśrīḥ kā prajñāpāramitābhāvanā ||
maṃjuśrīr āha || saiva bhagavan prajñāpāramitā bhāvanā yanna kvacit pratiṣṭhānaṃ ||
bhagavān āha || yasmin samaye tvaṃ maṃjuśrī prajñāpāramitāṃ bhāvayasi katarat te kuśalamūlaṃ tasmin samaye upacayaṃ gacchaty apacayaṃ vā ||
maṃjuśrīr āha || na me bhagavan tasmin samaye kiṃcit kuśalamūlam upacayaṃ gacchaty apacayaṃ vānāsau prajñāpāramitāṃ bhāvayati || yasya kasyacid dharmasyopacayo vā bhavati || na sā bhagavan prajñāpāramitābhāvanā veditavyāyā kasyacid dharmasya upacayāya vā apacayāya vā pratyupasthitā sā bhagavan prajñāpāramitābhāvanā yā naiva pṛthagjanadha[5b]rmān jahāti || nāpi buddhadharmān upādatte || tat kasmād dhetoḥ || tathā hi bhagavan prajñāpāramitābhāvanā na kasyacid dharmasyopalaṃbhena pratyupasthitāyaṃ dharmaṃ prajahyād upādadīta vā | sā bhagavan prajñāpāramitābhāvanā yā naiva saṃsāradoṣān upayāti na nirvāṇaguṇān || tat kasmād dhetos tathā hi bhagavan saṃsāram eva tāvan na samanupaśyāmi kaḥ punar vādaḥ || saṃsāradoṣā nirvāṇam eva tāvannopalabhe kaḥ punar vādo nirvāṇaguṇān drakṣyāmi sā bhagavan prajñāpāramitābhāvanā yanna kasyacid dharmasyādānaṃ vā grahaṇaṃ vā niḥsaraṇaṃ vā || sā bhagavan prajñāpāramitābhāvanā yā na kasyacid dharmasya hānir vā vṛddhir vopalabhyate || tat kasmād dhetoḥ || na hi bhagavann anutpādo hīyate vā vardhate vā yaivaṃ bhagavan bhāvanā sā prajñāpāramitābhāvanā || [6a] sā bhagavan prajñāpāramitābhāvanā yā na kaṃcid dharmam utpādayati vā nirodhati vā sā bhagavan prajñāpāramitābhāvanā || yā na kasyacid dharmasyo natvaṃ vā pūrṇatvaṃ vā karoti yā bhagavann evaṃ bhāvanā saiva bhagavan prajñāpāramitābhāvanā || ||
punar aparaṃ bhagavan prajñāpāramitayā naivāciṃtyā dharmān prārthayate na prādeśikān api tu khalu punar bhagavan tad api na saṃvidyate | yat prārthayate yena prārthayate yatra prārthyate yatra vā prārthyate evaṃ bhāvanā bhagavan prajñāpāramitābhāvanā evaṃ pratyupasthitā ime dharmā agrā ime dharmā hīnā iti || nāpi tāṃ dharmān upalabhate || yeṣāṃ dharmāṇām agratā vā hīnatā vā syāt || evaṃ prajñāpāramitābhāvanāyogam anuyuktaḥ || kulaputra sarvadharmān nopalabhate na bhagavan prajñāpāramitāṃ bhāva[6b]nā kvacid dharmam agraṃ vā hīnaṃ vā kalpayati || tat kasmād dhetoḥ || na bhagavann anutpādasya || kaścid agraṃ vā hīnaṃ vā nāpi tathatāyā bhūtakoṭyā yāvat sarvadharmāṇāṃ kiṃcid agraṃ vā hīnaṃ vā evaṃ bhāvanā bhagavan prajñāpājñāpāramitābhāvanā || evaṃ bhāvanā bhagavan prajñāpāramitābhāvanā ||
evam ukte bhagavān maṃjuśriyaṃ kumārabhūtam āmantrayate sma || na punar maṃjuśrīr agrā buddhadharmāḥ ||
maṃjuśrīr āha || agrāhyatvād bhagavan agrā buddhadharmāḥ || tat kiṃ punar bhagavan sarvadharmāḥ śūnyā iti tathāgatenābhisaṃbuddhāḥ ||
bhagavān āha || evam etan maṃjuśrī śūnyāḥ sarvadharmās tathāgatenābhisaṃbuddhāḥ ||
maṃjuśrīr āha || tat kiṃ punar bhagavan śūnyatāyā agratā vā hīnatā vā prajñāyate ||
bhagavān āha || sādhu sādhu mañjuśrī evam etan maṃjuśrī yathā kathayasi na bha punar maṃjuśrīr anuttarā buddhadharmāḥ [7a]
maṃjuśrīr āha || evam etad bhagavann anuttarā buddhadharmās tat kasmād dhetos tathā hi bhagavan teṣv aṇur api dharmo na saṃvidyate nopalabhyate na te anuttarā buddhadharmāḥ punar aparaṃ bhagavan sā prajñāpāramitābhāvanā yā na buddhadharmāṇām ārādhanāyai samvartate na pṛthagjanadharmāṇāṃ prahāṇāya saṃvarttate na buddhadharmāṇāṃ janayitrī evaṃ bhāvanā bhagavan prajñāpāramitābhāvanā || punar aparaṃ bhagavan prajñāpāramitābhāvanā draṣṭavyā yā na kaṃcid dharmaṃ ciṃtayate na vijānīte ||
bhagavān āha || na tvaṃ maṃjuśrīr buddhadharmāṃś ciṃtayasi ||
maṃjuśrīr āha || no bhagavaṃś ciṃtayeyam ahaṃ bhagavan buddhadharmān saced ahaṃ buddhadharmāṇāṃ pariniṣpattiṃ paśyeyan na bhagavan prajñāpāramitābhāvanā kasyacid dharmasya vikalpena pratyupasthitā || ime pṛthagjanadharmāḥ ime śrāvakadharmā ime pratyekabuddhadharmā i[7b]me saṃyaksaṃbuddhadharmā iti || tat kasmād dhetos tam eva bhagavan dharmaṃ prajñāpāramitābhāvanāyogam anuyuktaḥ kulaputro nopalabhate yasyaitāṃ dharmāṇaṃ pṛthagjanadharmān vā vinirdiśet śaikṣadharmān vā nirdiśet || aśaikṣadharmān vā nirdiśet || saṃyaksaṃbuddhadharmān vā nirdiśet || tām atyaṃtayā dharmān na samanupaśyāmi || evaṃ bhāvanā bhagavan prajñāpāramitābhāvanā || na bhagavan prajñāpāramitābhāvanā || yogam anuyuktasya kulaputrasyaivaṃ bhavati || ayaṃ kāmadhātur ayaṃ rūpyadhātur ayam ārūpyadhātur yāvad ayaṃ nirodhadhātur iti || tat kasmād dhetos tathā hi sa bhagavanna kaścid dharmo yo nirodhadharmaṃ samanupaśyati || evaṃ bhāvanā bhagavan prajñāpāramitābhāvanā veditavyā || punar aparaṃ bhagavann eṣā sā prajñāpāramitābhāvanā yā na kasyacid dharmasyopa[8a]kāraṃ vā apakāraṃ vā karoti || na hi bhagavan prajñāpāramitābhāvanā buddhadharmāṇāṃ dhātrī nu pṛthagjanadharmāṇām ācchetrāḥ eṣaiva sā bhagavan prajñāpāramitābhāvanā yo naiva pṛthagjanadharmāṇāṃ nirodho na buddhadharmāṇāṃ nirodho na buddhadharmāṇāṃ pratilambhaḥ ||
evam ukte bhagavān mañjuśriyaṃ kumārabhūtam etad avocat || sādhu sādhu maṃjuśrīr yas tvam imam evaṃrūpaṃ gaṃbhīraṃ dharmaṃ deśayasi || sthāpitā te maṃjuśrīr iyaṃ mudrā bodhisatvānāṃ mahāsattvānām ābhimānikānāṃ ca śrāvakāṇām aupalambhikānāṃ ca bodhisatvayānikānāṃ ca yathābhūtaṃ pratibodhāya na te maṃjuśrīḥ kulaputrā vā kuladuhitaro vā eka buddha paryupāsitā bhaviṣyaṃti || naika buddhāvaropita kuśalamūlā ye ime gambhīraṃ prajñāpāramitānirdeśaṃ śrutvā nottrasiṣyaṃti na saṃtrasiṣyanti na saṃtrāsam āpatsyaṃte [8b] api tu khalu punar maṃjuśrīr atikramya te buddhasahasrāvaropita kuśalamūlā bhaviṣyaṃti || ya imaṃ gambhīra prajñāpāramitānirdeśaṃ śrutvādhimokṣanti nottrasiṣyaṃti na saṃtrasiṣyaṃte ||
evam ukte maṃjuśrīḥ kumārabhūto bhagavantam etad avocat || pratibhāti me bhagavan bhūyasyā mātrayā prajñāpāramitānirdeśaḥ ||
pratibhātu te maṃjuśrīr iti bhagavān asyāvocat || ||
maṃjuśrīr āha || eṣā sā bhagavan prajñāpāramitābhāvanā || yā na kasyacid dharmasya sthitim upalabhate nāsthitam || ||
tat kasmād dhetor asthitatvāt sarvadharmāṇān nopalabhate || eṣaiva sā bhagavan prajñāpāramitābhāvanā veditavyā || yā na kasyacid dharmasyādhyālambanāya pratyupasthitā || tat kasya hetos tathā hi bhagavan nirālambanāḥ sarvadharmāḥ evaṃ bhāvanā bhagavan pra[9a]jñāpāramitā || punar aparaṃ bhagavan sā prajñāpāramitābhāvanā draṣṭavyā || yatra buddhadharmā api nābhimukhībhavaṃti || kutaḥ punaḥ pratyekabuddhadharmāḥ || nāpi śrāvakadharmāṇām āmukhībhavati || kaḥ punar vādaḥ pṛthagjanadharmāṇām || punar aparaṃ bhagavan prajñāpāramitābhāvanāṃ bhāvanām āgamyāciṃtyām api buddhadharmān aciṃtyā buddhadharmā vāpi na vikalpam āpadyata iti || seyaṃ bhagavan prajñāpāramitābhāvanā bodhisyatvonā mahāsatvānāṃ sarvvadhamāvikalpāya draṣṭṛvyā || ||
punar aparaṃ bhagavan sā prajñāpāramitābhāvanāya bhāvanām āgamya sarvadharmān buddhadharmān paśyati || sarvadharmān aciṃtyadharmān paśyati asamanupaśyantayā bahubuddhaśatasahasraparyupāsitās te bhagavan kulaputrāḥ kuladuhitaś ca bhaviṣyaṃti ya imaṃ prajñāpāramitānirdeśaṃ śrutvā adhimokṣyante [9b] nottrasiṣyaṃti na saṃtrasiṣyaṃti na saṃtrāsam āpātsyaṃte || punar aparaṃ bhagavan sā prajñāpāramitābhāvanāyāṃ na kaścid dharmaḥ saṃkliśyate vā vyavadāyate vā samanupaśyati || evaṃ bhāvanā bhagavan prajñāpāramitābhāvanā || sā caiṣā bhagavan prajñāpāramitābhāvanā yā naiva pṛthagjananānātvaṃ karoti na śrāvakanānātvaṃ na pratyekabuddhanānātvaṃ yāvat samyaksaṃbuddhanānātvaṃ ca karoti || eṣā sā bhagavan prajñāpāramitābhāvanā ||
atha khalu bhagavān maṃjuśriyaṃ kumārabhūtam āmaṃtrayate sma || kiyaṃtas tvayā maṃjuśrīs tathāgatāḥ paryupāsitāḥ ||
mañjuśrīr āha || yāvanto bhagavan māyāpuruṣasya cittacaitasikā niruddhāḥ || iyanto mayā bhagavaṃ tathāgatāḥ paryupāsitāḥ ||
bhagavān āha || na tvaṃ maṃjuśrī buddhadharmasaṃsthitaḥ [10a]
mañjuśrīr āha || kaścit punar bhagavan sa dharma upalabhyate yo na buddhadharmasaṃsthitaḥ ||
bhagavān āha || kasya punar mañjuśrīr ete buddhadharmāḥ ||
maṃjuśrīr āha || bhagavan tava tāvad ete buddhadharma iti nāma na saṃvidyate nopalabhyate || kutaḥ punar anyeṣāṃ bhaviṣyaṃti
bhagavān āha || prāptā te maṃjuśrīr asaṃgatā ||
maṃjuśrīr āha || tad yadā tāvad ahaṃ bhagavataiva tat kiṃ bhūyo ham asaṃgatām anuprāpsyāmi ||
bhagavān āha || tat kiṃ niṣaṇṇosi maṃjuśrīr bodhimaṇḍe ||
mañjuśrīr āha || bhagavān eva tāvad bodhimaṇḍe na niṣaṇṇaḥ kathaṃ punar ahaṃ niṣatsyāmi bhūtakoṭiṃ pramāṇīkṛtya ||
bhagavān āha || bhūtakoṭir iti maṃjuśrīḥ kasyaitad adhivacanaṃ || ||
maṃjuśrīr āha || bhūtakoṭir iti bhagavan satkāyasyaitad adhivacanaṃ ||
bhagavān āha || kiṃ saṃdhāya maṃjuśrīr eva vadasi || ||
[10b]
maṃjuśrīr āha || asann eṣa bhagavan kāyo na satkāyo naiṣa saṃkhrāmati nāvasaṃkrāmati tenaiṣa kāyo asatkāyaḥ ||
atha khalu āyuṣmān śāradvatīputro bhagavantam etad avocat || niyatās te bhagavan bodhisatvā mahāsatvā bhaviṣyaṃti || bodhaye ya imāṃ bodhisatvanirddeśaṃ śrūtvādhimokṣaṃte nottrasiṣyaṃti na saṃtrasiṣyaṃti na saṃtrāsam āpatsyaṃte ||
atha khalu maitreyo bodhisatvo mahāsatvo bhagavantam etad avocat || āsannībhūtās te bhagavan bodhisatvā mahāsatvā bhaviṣyanti || bodhayaiṣa imaṃ prajñāpāramitāṃ nirdeśaṃ śrutvā adhimokṣate nottrasiṣyaṃti na saṃtrasiṣyaṃti na saṃtrāsam āpatsyaṃte ||
atha khalu maitreyo bodhisatvo mahāsatvo bhagavantam etad avocat || āsannībhatās te bhagavan bodhisatvā mahāsatvā bhaviṣyaṃti || bodhaye ya i[11a]]rmāṃ prajñāpāramitānirdeśaṃ śrutvā adhimokṣaṃte nottrasiṣyaṃti na saṃtrasiṣyaṃti na saṃtrāsam āpatsyaṃte || tat kasmād dhetor eṣaiva bhagavan paramā bodhir yeṣāṃ dharmāṇāṃ m anubodhanā ||
atha khalu maṃjuśrī kumārabhūte bhagavantam etad avocat || buddhā eva te bhagavan bodhisatvā mahāsatvā draṣṭavyā ya imaṃ prajñāpāramitānirdeśaṃ śrutvādhisokṣate nottrasiṣyanti na saṃtrasiṣyaṃti na saṃtrāsam āpatsyante || tat kasmād dhetor buddha iti paramārthatām utpādasyaitad adhivacanaṃ ||
atha khalu nirālambo bhaginī bhagavantam etad avocat na bhagavan bodhisatvā mahāsatvāḥ pṛthagjanadharmān pratyekabuddhadharmān saṃmyaksaṃbuddhadharmān adhyālaṃbiṣyante ya imaṃ prajñāpāramitānirddeśaṃ śrutvādhimokṣyante nottrasiṣyanti na saṃtrasiṣyaṃti na saṃtrāsam āpatsyante || ||
tat kasmād dhetos tathā hi bha[11b]gavannirālambāḥ sarvvadharmā asaṃvidyamānatvāt tenaiṣām ālambanaṃ na saṃvidyate ||
atha khalu bhagavān āyuṣmaṃtaṃ śāradvatīputram āmaṃtrayate sma || evam etac chāradvatīputra evam etat || niyamās te kulaputrāḥ kuladuhitaraś ca bhaviṣyaṃti || bodhaye ya imaṃ prajñāpāramitānirdeśaṃ śrutvādhimokṣyaṃte nottrasiṣyaṃti na saṃtrasiṣyaṃti na saṃtrāsam āpatsyaṃte || avinivarttanīyabhūmau tvaṃ śāradvatīputra pratiṣṭhitas tān kulaputra saced bhadaṃta śāradvatīputra bhagavatā dharmadhātur abhisaṃbuddhaḥ syāt tad ye sā canutpādadhātuḥ sa niruddho bhavet || api tu śāradvatiputra sa eva dharmadhātu bodhiḥ || tat kasmād dheto niḥsatvohi dharmadhātur abhāvāḥ sarvvadharmā iti bodher adhimuñcanam etat yosau dharmadhātur iti saṃkhyāṃ gacchati || tat kasmād dhetoḥ [12a] sarvadharmā hy anānātvā buddhaviṣayataḥ || anānātvam iti bhadaṃta śāradvatiputra avijñaptakaṃ pada(m etadhā) vijñaptakam iti || bhadaṃta śāradvatīputre naitac chakaṃ vijñāpayitaṃ saṃskṛtatvena vā yāvad asaṃskṛtatvena vā na tatra kācid diktis tena tad avijñaptikaṃ sarvadharmā hi bhadaṃta śāradvatīputra vijñaptikā || tat kasmād dhetos tathā hi sarvadharmāṇāṃ prādurbhāvā nāsti | yasmin sthitvā vijñapyeran || yepy amī ānaṃtaryyaprasṛtā aciṃtyaprasṛtās te ye cāciṃtyaprasṛtā bhūtaprasutās te || tat kasmād dhetor nahy aciṃtyam iti bhadaṃta śāradvatīputra abhedapadam etat || yepy acintyasamanvāgatā naiva te svargagāmino nāpāyagāmino na parinirvāṇagāminaḥ || tat kasmād dhetor nahy aciṃtyaṃ gamanāgamanapratyupasthitaṃ yāvan na parinirvāṇagamanāgamanapratyupasthitaṃ || yepi bhadaṃta śāradvatīputra catasṛṣa mulā[12b]pattiṣu vyavasthitā amūle te vyavasthitāḥ || tat kasmād dhetor na hi bhadanta śāradvatīputra anutpādasya mūlaṃ || amūlo bhikṣurity apratiṣṭhitasya bhikṣor etad adhivacanaṃ || utpannam adhivacanaṃ karaṇam ity adhikasamāropyasyaitad adhivacanam adhikam āropya bhadaṃta śāradvatīputra caral loke dakṣiṇīyo bhavati tat kasmād dhetos tathā vi samaḥ so dhikasamāropaḥ środdho bhadanta śāradvatīputra bhikṣunārhaṃti śraddhādeyaṃ paribhoktavyaṃ || aśrāddhaḥ śāradvatīputra bhikṣur arhaṃti śraddhādeyaṃ paribhoktavyaṃ || asamupahatanetiko bhikṣur arhan kṣīṇāśrava ity ucyate ||
śāradvatīputra āha || kiṃ saṃdhāya sa maṃjuśrīr evaṃ vadasi ||
maṃjuśrīr āha || na sahata samupahatāryāṃ saṃmatā saiva sā netrī idaṃ saṃdhāya bhadaṃta śāradvatīputra evaṃ vadāmy asamupahatanetrīko bhikṣura[13a]rhan kṣīṇāśrava it ucyate || anattīrṇibhaya iti bhadaṃta śāradvatīputrārha taḥ kṣīśāśravasyaitad adhivacanaṃ ||
śāradvatīputra āha || kiṃ punaḥ samādhāya evaṃ vadasi maṃjuśrīḥ || ||
maṃjuśrīr āha || aśūnyapi tasya bhayāni na saṃvidyate || tat kim uttariṣyati || idaṃ saṃdhāya bhadaṃta śāradvatīputraivaṃ vadāmy anuttīṇabhaya iti arhata kṣīśāśravasyaitad adhivacanam iti ||
śāradvatīputra āha || anutpannakṣātika iti maṃjuśrīḥ kasyaitad adhivacanaṃ || ||
maṃjuśrīr āha || yena bhadaṃta śāradvatīputra anur api dharmā notpāditāḥ sa ucyate anutpannakṣāntika iti || ||
śāradvatīputra āha || avinīto bhikṣur iti || maṃjuśrīḥ kasyaitad adhivacanaṃ ||
maṃjuśrīr āha || avinīto bhikṣur iti kasyaitad adhivacanaṃ ||
maṃjuśrīr āha || avinītā bhikṣur iti bhadaṃta śāradvatīputrā[13b]rhata kṣīṇāśravasyaitad adhivacanaṃ || tat kasmād dhetor avinayā hi vinīto na vinayāvinīta || kasyaitad adhivacanaṃ | buddha-iti yo samudāgato notpanno na nirotsyate || yena kenacid dharmeṇa samanvāgato nāpy atra kiṃcit padam abhedam apadasyaitad bhadanta śāradvatīputrādhivacanaṃ || yad uta buddha iti tathāgataṃ bhadaṃta śāradvatīputra paryeṣitukāmena ātmā paryeṣitavya ātmeti bhadaṃta śāradvatīputra buddhasyaitad adhivacanaṃ || yathā ātmā atyaṃtatayā na saṃvidyate || nopalabhyate || tathābuddhopy atyaṃtatayā na saṃvidyate nopalabhyate || yathā ātmā na kenacid dharmeṇa vacanīyas tathā buddho pi na kenacid dharmeṇa vacanīyo yatra na kācit saṃkhyās ucyate buddha iti || na caitad bhadata śāradvatīputra sukaram ājñaptam ātmeti yadādhivaca[14a]nam evam etad ante śāradvatīputra na sukaram ājñaptaṃ buddha iti yadādhivacanaṃ || ||
atha khatvāyuṣmān śāradvatīputro bhagavaṃtam etad avocat || nāyaṃ bhagavan maṃjuśrīḥ kumārabhūtas tathā deśayati || yathā ādikarmiko bodhisatvā ajānīyuḥ ||
evam ukte maṃjuśrīḥ kumārabhūta āyuṣmaṃtaṃ śāradvatīputram etad avocat || nāhaṃ bhadaṃta śāradvatīputra tathā deśayāmi yathā kṛtāvināpy arhaṃnta ājñāsyaṃti nāpy ahaṃ tathā deśayāmi || yathā kaścid vijñāsyati tat kasmād dheto na bodhiḥ || kecid dvijñātā nāpi saṃbuddhā na dṛṣṭā na śrūtā na smṛtā notpāditā na nirodhitā noddiṣṭā nopadeśitā || etāvad etad bhadanta śāradvatīputra yāvetā bodhiḥ sā ca bodhir na bhāvo nāpy abhāvaḥ || tat kasmād dhetor na bodhyā kiṃcid api saṃboddhavyaṃ nāpi bodhim abhisaṃbudhyate || ||
śāradva[14b]pīputra āha|| na maṃjuśrīr bhagavatā dharmadhātur abhisaṃbuddhaḥ |
maṃjuśrīr āha || na bhadaṃta śāradvatīputra bhagavatā dharmadhātur abhisaṃbuddhaḥ || tat kasmād dhetos tathā hi bhadaṃta śāradvatīputra dharmadhātur eva bhagavān kulaputrā dvā kuladuhitṛtaś ca jānīyur ya imaṃ prajñāpāramitānirdeśaṃ śrutvādhimokṣante nottrasiṣyaṃti na saṃtrasiṣyaṃti na saṃtrāsam āpatsyaṃte || mūrdhnā ca pratigrahiṣyanti te te śāradvatīputra paramadānapatayo bhaviṣyaṃti mahādānapatayo viśiṣṭadānapatayas te te śāradvatīputra śīlasaṃpanno bhaviṣyaṃti paramaśīlasaṃpannāḥ parame viśiṣṭaśīlāḥ śīlaguṇapathaprāptā ya imaṃ prajñāpāramitānirdeśaṃ śrūtvā vimokṣaṃte nottrasiṣyaṃti notrasyati na saṃtrasiṣyaṃti na saṃtrāsam āpatsyaṃte ||te te śāradvatī, paramayā kṣāṃtyā *putra* [15a] parameṇa vīryeṇa paramai dhyānaiḥ paramayāḥ pratisamayā prajñayā samanvāgatā bhaviṣyaṃti || te te śāradvatīputra bodhisatvā mahāsatvā yāvat sarvākāravaropetena sarvvajñajñānena samanvāgato bhaviṣyaṃti || ya imaṃ prajñāpāramitānirdeśaṃ śrutvā adhimokṣyante nottrasiṣyanti na santrasiṣyanti na santrāsam āpatsyante || ||
punar aparaṃ bhagavān maṃjuśriyaṃ kumārabhūtam etad avocat || kiṃ punas tvaṃ maṃjuśrīr eva saṃpaśyann ecchasy anuttarāṃ saṃmyaksaṃbodhim abhisaṃboddhuṃ ||
maṃjuśrīr āha || saceha haṃ bhagavan bodheyaṃ saṃprati svayam evam aham iccheyam abhisaṃboddhuṃ || nāhaṃ bhagavan bodhiṃ prārthayāmi || tat kasmād dhetor bodhisattva evaiṣo haṃyo yaṃ maṃjuśrīḥ kumārabhūtaḥ ||
evam ukte bhagavān maṃjuśriyaṃ kumārabhūtam etad avocat || sādhu sādhu maṃjuśrīr yas tvam imā[15b]ny eva rupāṇi gaṃbhīragaṃbhīrāṇi sthānāni vecchasi || yathāpi nāma tvaṃ pūrvajinakṛtādhikāro nupalaṃbhacaritabrahmacayaḥ ||
maṃjuśrīr āha || labdhaṃ bhagavan dharmaḥ syāt yad ahaṃ manupalaṃbhacārī syāṃ ||
evam ukte bhagavān maṃjuśriyaṃ kumārabhūtam etad avocat || paśyasi tvaṃ maṃjuśrīr imāṃ mama śrāvakopasaṃpadaṃ || ||
maṃjuśrīr āha || paśyāmi bhagavan
bhagavān āha || kathaṃ paśyasi ||
maṃjuśrīr āha || tathāhaṃ bhagavan paśyāmi || yathā naiva pṛthagjanān paśyāmi naivāśaikṣān paśyāmi evaṃ paśyāmi || yenaivaṃ bahūn paśyāmi nāpy alpakān paśyami || yan naiva vinītān paśyāmi nāpy avinītān paśyāmi ||
atha khalvāyuṣmān śāradvatīputro maṃjuśriyaṃ kumārabhūtam etad avocat || yas tvaṃ maṃjuśrīḥ śrāvakayānikānām evaṃ paśyasi | samyaksaṃbuddhayānikā[16a]n || punas tvaṃ kathaṃ paśyasi ||
maṃjuśrīr āha || bodhisatvaiti bhadanta śāradvatīputra nāma na samanupaśyāmi bodhāya saṃprasthita iti nāmadharmaṃ na samanupaśyāmi || bodhāya caratīti nāma dharmaṃ na samanupaśyāmi abhisaṃbudhyata iti nāma dharmaṃ na samanupaśyāmi || evaṃ bhadaṃta śāradvatīputra saṃmyaksaṃbuddhayānikān paśyāmi ||
śāradvatīputra āha || tathāgataṃ tvaṃ maṃjuśrīḥ kathaṃ paśyasi || ||
maṃjuśrīrāha || tiṣṭhatu bhadaṃta śāradvatīputra mahānāgomau mahānāgaṃ ghaṭaya ||
evam ukte āyuṣmān śāradvatīputro maṃjuśriyaṃ kumārabhūtam etad avocat || buddha iti maṃjuśrīḥ kasyaitad adhivacanaṃ ||
maṃjuśrīr āha || yat punar bhadaṃta śāradvatīputra āha || anutpādasyaitan maṃjuśrīr adhivacanaṃ || yad utāsmani ||
maṃjuśrīr āha || evam etad bhadaṃta śāradvatīputra yasyaitad adhivacanaṃ ātmeti tasyaitad adhiva[16b]canaṃ || buddha iti || api tu bhadaṃta śāradvatīputra apadādhivacanam etat yad adhimucyate buddha iti na hy etad bhadanta śāradvatīputra sukaraṃ vācābhir vijñāpayituṃ buddha iti || vāg api bhadante śāradvatīputra na sukarā nirūpayituṃ iyaṃ vāg api kutra bhadaṃta śāradvatīputra yad evaṃ vadasi || idaṃ saṃdhāyaṃ bhadaṃta śāradvatīputraivaṃ vadāmy avinīto bhikṣur ity arhataḥ kṣīṇāśravasyaitad adhivacanaṃ ||
śāradvatīputra āha || adhicitte carati iti maṃjuśrīḥ kasyaitad adhivacanaṃ ||
maṃjuśrīr āha || tathā hi bhadaṃta śāradvatīputrabodhiṃ karoti ||
evam ukte āyuṣmān śāradvatīputro maṃjuśriyaṃ kumārabhūtam etad avocat || sādhu sādhu maṃjuśriyaṃs tvaṃ yathārhan kṣīṇāśravas tathā kathayasi ||
maṃjuśrīr āha || evam etad bhadaṃta śāradvatīputra yathā vadasi kṣīṇāśravosminna cā[17a]rhan || tat kasmād dhetos tathā hi bhadaṃta śāradvatīputra kṣīṇā me āśrāvā śrāvakabhūmau vā pratyekabuddhabhūmau vā || anena bhadṃta śāradvatīputraparyāyeṇa kṣīṇāśravo na cāsmy arhan ||
atha khalu bhagavān maṃjuśriyaṃ kumārabhūtam etad avovat || syān maṃjuśrīḥ paryāyo yad bodhisatvomahāsatvo bodhimaṇḍe niṣaṇṇo bhavyo nuttarā saṃmyaksaṃbodhim abhisaṃbodhuṃ ||
maṃjuśrīr āha || syāt bhagavan paryāyo yad bodhisatvo mahāsatvo bodhimaṇḍe niṣaṇṇo bhavyo nuttarāṃ saṃmyaksaṃbodhim abhisaṃbodhuṃ || tat kasmād dhetos tathā hi bodhāya ṇur api dharmona saṃvidyate nopalabhyate tenocyate anuttarāṃ saṃmyaksaṃbodhir iti || sā ca bodhir anutpannā tatra na kaścid dharmaḥ saṃvidyate nopalabhyate yo bodhimaṇḍe niṣīdet yo bodhim abhisaṃbudhyet || yena vā bodhim abhisaṃbudhyet || yo vā bodhimaṇḍād uttiṣṭhed iti || ||
[17b] anena bhagavan paryāyeṇābhavyo bodhisatvo mahāsatvo bodhimaṇḍe niṣaṇṇo nuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbodhuṃ ||
evaṃ mukte bhagavān maṃjuśriyaṃ kumārabhūtam etad avocat || bodhir iti maṃjuśrīḥ kasyaitad adhivacanaṃ ||
maṃjuśrīr āha || bodhir iti bhagavan paṃcānām ānaṃtaryāṇām etad adhivacanaṃ || tat kāsmād dhetos tathā hi bodhiprakṛtikāny eva tāni paṃcānaṃtāryāṇy etāvatvāt tenaiṣā bodhir ānaṃtaprakṛtikā ānaṃtaryāṇām abhisaṃbudhyamānā bodhir na ca pratyakṣībhāvanā sarvvadharmeṣu bodhiḥ || tat kasmād dhetoḥsarvvadharmā hy aṃtyaṃtatayā pratyakṣās tena kenacid abhisaṃbuddhā na dṛṣṭā na jñātā yāvan na viditā evam eṣā bodhiḥ || api tu khalu punar bhagavann ābhimānikaiḥ sthāpitāny anyāni abhisaṃbuddhāni yāvat pratyakṣīkṛtāni ||
evam ukte bhagavān maṃjuśriyaṃ kumā[18a]rabhūtam etad avocat || kiṃ te maṃjuśrīr mamāntike evaṃ bhavati || tathāgato me tathāgata iti ||
maṃjuśrīr āha || no hīdaṃ bhagavan || tat kasmād dhetor na me bhagavannaivam et tathāgatā me tathāgata iti || tat kasmād dhetos tathā caivaṃ tathatā ca yathā ca tathatā tathā caiṣa tathāgatas tathā hibhagavann a tathatā tathāgataṃ vijñapayati || nāpi tathāgatas tathatāṃ vijñapayati || tat kasmād dhetos tathā hi bhagavan paramārthatā abhāvatathatā || abhāvas tathāgatas tasmāt tarhi bhagavanna me evaṃ bhavati tathāgato me tathāgata iti || api tu tathāgata iti || bhagavannāmadheyamātram etat || tat kataro sau tathāgato yatra me evaṃ bhaviṣyati || tathāgato me tathāgata iti ||
bhagavā vāha || sa śaṃśayas te maṃjuśrī tathāgataḥ ||
maṃjuśrīr āha || no hīdaṃ bhagavan saṃśāyaḥ || sacet kācit tathāgatapariniṣpatti syāt tathāgatotpattir vā tathā[18b]gataparinirvāṇaṃ vā ||
evam ukte bhagavān maṃjuśriyaṃ kumārabhūtam etad avocat || na tava maṃjuśrīr evaṃ bhavati utpannas tathāgata iti |||
maṃjuśrīr āha || syān me bhagavann otpannas tathāgata iti saca durmavātor utpattiḥ syāt ||
bhagavān āha || nādhimucyase tvaṃ maṃjuśrīr gaṃgānadīvālukopamābuddhā bhagavantaḥ parinirvṛtā iti ||
maṃjuśrīr āha || kacit punar bhagavann a eka viṣayā buddhā bhagavanto yad idamaciṃtyaviṣayaṃ ||
bhagavān āha || evam etan maṃjuśrīr ekaviṣayā buddhā bhagavanto yad idam aciṃtyaviṣayaṃ ||
maṃjuśrīr āha || kaścit punar bhagavann etarhi tiṣṭhati || ||
bhagavān āha || evam etat ||
maṃjuśrīr āha | tena hi bhagavanna te gaṃgānadīvālukopamābuddhā bhagavaṃta parinirvṛtāḥ || tat kasmād dhetos tathā hi bhagavann ekaviṣayo buddhā bhagavaṃto yad idam acintyaviṣayo na cāciṃtyatā [19a] utpadyate vā nirudhyate vā tasmād bhagavannaivābhisaṃbuddhe na ye pi te anāgate dhvani tathāgatā arhantaḥ saṃmyaksaṃbuddhā bhaviṣyaṃti abhisaṃbuddhā eva te || tat kasmād dheto na hy aciṃtyatā atītā vā anāgatā vā pratyutpannā vā || tasmād bhagavan vibhramas teṣāṃ lokasanniveśaḥ prapaṃcayanti te bhagaval loke saṃniveśa yaiṣām evaṃ bhavati || utpannas tathāgato yāvat parinirvāsyati veti ||
evam ukte bhagavān maṃjuśriyaṃ kumārabhūtam etad avocat || tena hi maṃjuśrīr idaṃ tathāgatāciṃtyam aciṃtya niścitya tathāgatasya vāgrato vodāharair udāhared avaivarttikabodhisatvasya mahāsatvasya vārhato vā kṣīṇāśravasya || tat kasmād dhetos tathā hi te śrutvā naivānujñāsyaṃti naiva pratikokṣyaṃti || tat kasmād dhetos tathā hi tac cintyam acintyaṃ niścintyaṃ ||
maṃjuśrīr āha || aciṃtyānāṃ niścityānā bhagavanna sarvadharmāṇāṃ[19b]ko trānujñāsyati vā pratikrokṣyati vā ||
bhagavān āha || yarthai va maṃjuśrīs tathāgatā niścityas tathaiva pṛthagjanā api niściṃtyāḥ ||
maṃjuśrīr āha || pṛthagjanā api bhagavans tathaiva niściṃtyāḥ ||
bhagavān āha || evam etan maṃjuśrīs tat kasmād dhetoḥ || tathā hi sarvvāṇi ciṃtyāni niścityāni ||
maṃjuśrīr āha || tat kasmāt ||
bhagavān āha || yathaiva tathāgato niściṃtya evaṃ pṛthagjanā api niścintyā iti || nanu bhagavan pṛthagjanatvam api niściṃtyaṃ || tat kasmād dheto niściṃtyā bhagavan sarvvadharmāḥ || ye kecid bhagavat parinirvāṇāya prasthitāḥ || vihasyaṃte te bhagavan tat kasmād dhetor yaiva niściṃtyatā tad eva parinirvāṇa | tasmāt tarhi bhagavann āsti niściṃtyatā yā nānātvaṃ ye pi te bhagavann evam āhur ime pṛthagjanadharmā ime āryadharmā iti || ta idaṃ vaca[20a]nīyāḥ kalyāṇamitrāṇi tāvat paryupāsadhvaṃ tataḥ paścāt jñāsyatha ime pṛthagjanadharmā ime āryadharmā iti ||
evam ukte bhagavān maṃjuśriyaṃ kumārabhūtam etad avocat || icchasi tvaṃ maṃjuśrīs tathāgataṃ sarvvasatvānāṃ ca ||
maṃjuśrīr āha || iccheyam ahaṃ bhagavas tathāgatam aciṃtyadharmasamanvāgataṃ sacet kaṃcid aciṃtyadharmasamanvāgataḥ syāt ||
bhagavān āha || icchasi punas tvaṃ maṃjuśrīr evam ime śrāvakās tathāgatena vinītā iti ||
maṃjuśrīr āha || iccheyam ahaṃ mahaṃ bhagavann evam ime śrāvakās taṃthāgatena vinītā iti || sacet kaścid acintyadhātu vinayaṃ gacchen na bhagavan buddhotpādaḥ kasyacid uprakāreṇa vā apakāreṇa vā pratyupasthitaḥ || tat kasmād dhetos tathā hi sthitaḥ || eva dhātur asaṃkīrṇa eva dhātur yad utāciṃtyadhātu kasmiṃś ca dhātau na śrāvakanānātvaṃ yāvan na pṛthagjananānātva m u[20b]palabhyate ||
bhagavān āha || na tvaṃ maṃjuśrīr evam icchasi anuttarapuṇyakṣetraṃ tathāgato iti || ||
maṃjuśrīr āha || abhāvatvād bhagavan puṇyakṣetraṃ tathāgatas tenaitad anuttarapuṇyakṣetra n o kṣetraṃ tenaitad anuttaraṃ puṇyakṣetraṃ || api tu khalu punar bhagavann ātra kaścid dharmaḥ samudāgacchati || na kṣīyate evaṃ tatra puṇyakṣetraṃ tatra ca bījaṃ prakṣiptaṃ na vivardhate na parihīyate || ||
bhagavān āha || kiṃsaṃdhāya maṃjuśrīr evaṃ vadasi || tatra kṣetra bījam avaropitaṃ na vivarddhate na parihīyate iti ||
maṃjuśrīr āha || tathā hi bhagavann aciṃtyaṃ tat kṣetraṃ | evaṃ tu puṇyakṣetraṃ ||
atha khalu tasyāṃ velāyāṃ buddhānubhāvena ṣaḍvikāraṃ pṛthivīcālo bhūt || ṣoḍaśānāṃ ca bhikṣusahasrāṇām anupādāyāśravebhyaś cittāni vimuktāni || saptānāṃ ca bhikṣuṇīśatānāṃ trayāṇāṃ copāsakaśatānāṃ ca[21a]tvāriṃśac copasikāsahasrāṇāṃ ṣaṣṭeś ca kāmāvacarāṇāṃ devakoṭīniyutaśatānāṃ virajo vigatamalaṃ dharmeṣu ca dharmacakṣur utpannaṃ
atha khalv oyuṣmān ānaṃda utthāyāsanād ekāṃśa cīvaraṃ prāvṛtya dakṣiṇaṃ jānumaṇḍalaṃ pṛthivyāṃ pratiṣṭhāpya yena bhagavāns tenāñjaliṃ praṇamya bhagavantam etad avocat || ko bhagavan hetuḥ kaḥ pratyayo sya mahataḥ pṛthivīcālasya loke prādurbhāvāya ||
evam ukte bhagavān āyuṣmaṃtam ānadam etad avocat || ayam ānaṃda puṇyakṣetranirdeśo nāma dharmaparyāyaḥ pūrvakair api buddhair bhagavadbhir asminn eva pṛthivīpradeśe bhāṣitaḥ || ayam ānaṃda hetur apratyayosya mahataḥ pṛthivīcālasya loke prādurbhāvāya || ||
atha khalvāyuṣmāṃc chāradvatīputro bhagavantam etad avocat || aciṃtyaśrīr eṣa bhagavan maṃjuśrīḥ || tat kasmād dhetos tathā kyasyayady adeva prati[21b]bhāti | tattadaciṃtyam evaṃ pratibhāti ||
atha khalu bhagavān maṃjuśriyaṃ kumārabhūtam āmaṃtrayate sma || evam etan maṃjuśrīr yathāśāradvatīputrābhikṣur vācaṃ bhāṣyate || yadyadevamaṃjuśriyaḥ kumārabhūtasya pratibhāti sarvaṃ tad aciṃtyam eva pratibhāti ||
evam ukte maṃjuśrī kumārabhūto bhagavantam etad avocat || na hi bhagavann aciṃtyaṃ pratibhāti ciṃtyam evaṃ bhaṣet saced aciṃtyaṃ pratibhāyāt || api tu natat kiṃcid yan nociṃtyaṃ sarvaḥ śabdo bhagavann aciṃtyaḥ na cāciṃtyatā śabdo nāśabdo na cāśabdaḥ śakyānirddeṣṭaṃ || ||
bhagavān āhaṃ || samāpadyase punas tvaṃ maṃjuśrīr aciṃtyaṃ samādhi ||
maṃjuśrīr āha || no hīdaṃ bhagavann āhaṃ bhagavann acintyaṃ samādhiṃ samāpadye || tat kasmād dhetos tathā hi bhagavannaham evāciṃtyaḥ samādhiḥ || samāpadyahaṃ bhagavann acintyaṃ samādhiṃ saced ahaṃ cityaḥ syāsa[22a]mādhir iti bhagavan niściṃtyāciṃtyam etat || tat katham aciṃtyasamādhiṃ samāpatsye api tu khalu punar bhagavann abhūn me pūrvam ādikarmikasyaiva samudācāram aciṃtyaḥ samādhiḥ samāpattavya iti na me bhagavann etarhi bhūyo tra samudācāraḥ samudācati aciṃtyaṃ samādhiṃ samāpadyeham iti || ||
tad yathāpi nāma bhagavanniṣvastrācāryasya pūrvam ādikarmikabhūmau śikṣamāṇasya evaṃ samudācāro bhavati gokīlāny evaviyyam iti || sa yadā vālabodhe niṣpanno bhavati tadā na tasya punar eva samudācāra utpadyate || kim ahaṃ bhūyo gokīlāny eva vidheyam iti || yad idaṃ vālabodhesu śijitatvāt || atha ca punar yadā vākāṃkṣaṃti vālabedhenātyaṃtada yalnenaivavidhyati || evam eva bhagavann abhū me bhagavan pūrvam eva samucāro 'ciṃtyaṃ samādhiṃ samāpayeham iti || tadāham enaṃ samādhiṃ samāpannā[22b]nena samādhinā viharāmi || tadā na mamātra bhūya evaṃ bhavati || anena samādhino viharttayam iti || tat kasmād dhetor yadā yadā anena samādhinā viharāmi || tadā tadā eṣa samādhir ava prajñaptikaḥ ||
atha khalvāyuṣmān śāradvatīputro bhagavantam etad avocat || atra hi bhagavan maṃjuśrī kumārabhūto na viśvasiti || anenāciṃtyena samādhinā viharan || asti punar bhagavann asmād aciṃtyāt samādher anyaḥ śāntataraḥ samādhir iti ||
atha khalu maṃjuśrīḥ kumārabhūta āyuṣmaṃtaṃ śāradvatīputram etad avocat || kathaṃ tvad anya śāradvatīputra jānīte śānta eṣo aciṃtyaḥ samādhir iti || yad apy āyuṣmān śāradvatīputra evam āha || astyasmād aciṃtyāt samādher anyaḥ śāntataraḥ samādhir iti || yad apy āyuṣmān śāradvatīputra evam āha || saced bhadaṃta eṣo cintya[23a]ḥ samādhiḥ saṃvidyeta upalabhyeta syād asmād aciṃtyāsamādher anyaḥ śātataraḥ samādhiḥ ||
śāradvatīputra āha || eṣa hi maṃjuśrīr aciṃtyaḥ samādhiḥ na saṃvidyate nopalabhyate ||
maṃjuśrīr āha || tathāhy eṣa bhadaṃta śāradvatīputra aciṃtyaḥ samādhis tenaiṣāciṃtyasamādhir na saṃvidyate nopalabhyate || api tu bhadaṃta śāradvatīputra na kaścin nāciṃtyasamādher lābhīḥ || sarvasatvo api bhadaṃta śāradvatīputra aciṃtyasya samādhe āginaḥ ||
atha khalu bhagavān maṃjuśriyaṃ kumārabhūtam āmaṃtrayate sma || sādhu sādhu maṃjuśrīr yas tvaṃ sarvāṇīmāny evaṃrupāṇi gaṃbhirāṇi sthānāni nirdeśasi || yathāpi nāma tvaṃ pūrvajinakṛtādhikārā 'nupalaṃbhaciracaritabrahmacaryyaṃs tat kiṃ te maṃjuśrīr eva bhavati prajñāpāramitāyāṃ sthitvā evam āha || ātmasaṃjñāyāṃ sthitvā evam āha || yāvad bhā[23b]vasaṃjñāyāṃ sthitvā evam āha || tasmān na prajñāpāramitāyāṃ sthitvā evam āha || tat kasmād dhetoḥ || sacen me bhagavan prajñāpāramitāyāṃ sthāna syād athavā asthānaṃ syān na prajñāpāramitā || api tu khalu punar bhagavann āt sa sthānaṃ prajñāpāramitāsthānam asthānasamuthonaṃ || avakāśaṃ nothonaṃ || evaṃ sthānam aciṃtyaṃ sthānaṃ na kasyacid dharmasya sthānaṃ || tena tatra sthānam aciṃtyasthānaṃ prajñāpāramitāsthānaṃ prajñāpāramiteti || bhagavan yo nutpādaḥ sarvadharmāṇām iyaṃ prajñāpāramitā || aciṃtyadhātor etad adhivacanaṃ yad uta prajñāpāramitānāmayaścāciṃtyadhātuḥ sānutpādadhātur yaścānutpādadhātuḥ sa dharmadhātur yaśca dharmadhātuḥ soniḥ samudācāradhātu || yaśca niḥ samudācāradhātuḥ so ciṃtyadhātuḥ yaścāciṃtyadhātuḥ sa ātmadhātuḥ yaścātmadhātuḥ sa pra[24a]jñāpāramitādhātur iti hi prajñāpāramitādhātur ātmadhātuścādvayam etad advaidhīkāraṃ tenaiṣāciṃtyadhātur yenaiṣāciṃtyadhātur anutpādadhātus tenaiṣo dharmadhātus tenaiṣā niḥ samudācāradhātur yenaiṣā niḥ samudācāradhātur yenaiṣāciṃtyadhātus tenaiṣa ātmadhātur yenaiṣa ātmadhātur yenaiṣa ātmadhātus tenaiṣa prajñāpāramitādhātur yenaiṣa prajñāpāramitādhātus tenaiṣa na samudāgacchati yo na samudāgacchati na saṃvidyate yo na saṃvidyate sa na vinaśyati || yo na vinaśyati tad aciṃtyam iti tathāgatadhātuścātmadhātuścādvayametad advaidhīkāraṃ || yad avy etad bhagavān āha || ātmabhovanā prajñāpāramitābhāvanā iti || tat kasmād dhetoḥ prajñāpāramiteti bhagavann ātmadhātor etad adhivacanaṃ || tat kasmād dhetor yo bhagavann ātmadhātu jānīyāt so saṃgatāṃ jānīyā yo saṃgatāṃ jānīyā[24b]s ta na kaṃcid dhamaṃ janiyāt tat kasmād dvetos tathā kyaciṃtyajñānaṃ buddhajñānaṃ na kasyacid dharmasya jñānaṃ buddhajñānaṃ || tat kasmād dhetor hi tat jñānaṃ paramārthena vidyate yaḥ paramārthena vidyate tat kathaṃ dharmaṃ cakraṃ pravāttayiṣyati || yadā ca tat jñānaṃ paramārthena vidyate || tadā tat jñānam asaṃgataṃ yadā ca tat jñānam asaṃgataṃ tadā tat jñānam abhāvaṃ || yadā ca tat jñānam abhāvas tadā tat jñānam aniśritaṃ yadā tat jñānam aniśritaṃ tadā tat jñānam apratiṣṭhitaṃ || yadā tat jñānam apratiṣṭhitaṃ tadā tat jñānaṃ notpāditaṃ na pratilakṣaṃ nāpy utpatsyate || tat kasmād dhetor na hi tat jñānaṃ guṇasaṃskṛtaṃ vā aguṇasaṃskṛtaṃ vā || tat kasmād dhetos tathā hi tat jñānaṃ niścityaṃ tena guṇā vā aguṇā vā kathaṃ nirdiśyayū yasmān niścityaṃ tat jñānaṃ tena tat jñānam aciṃtya yad aivaṃ jñānaṃ tad buddhajñānam anu[25a]palaṃbhayogenāpi tena jñānenaṃ kaścid dharmā hi saṃbuddhā no vā nāpi tat jñānaṃ pūrvan tato vā aparāṃ tato vā āgataṃ nāpi tat jñānam anutpannam urvaṃ nāpi tat jñānam anutpannatvād yan notpannaṃ tat nāṃtarddhāsyati notpatsyate || nāpi tasya jñānasya kiṃcit anyat jñānaṃ sadṛśaṃ || tena tat jñānam aciṃtyam asadṛśaṃ nāpi tasya jñānasya ādimadhyaparyavasānam upalabhyate tat jñānam ākāśasamannāpi tasya jñānasya samaṃ vā viṣamaṃ vā upalabhyate tena tat jñānam asamaṃ nāpi tasya jñānasyonyat jñānaṃ pratirūpakam apy upalabhyate || tena tat jñānam apratirūpaṃ ||
atha khalu bhagavān maṃjuśriyaṃ kumārabhūtam etad avocat || na punar etan maṃjuśrī jñānam akupyaṃ ||
maṃjuśrīr āha akṛtam etad bhadaṃta jñānaṃ tenaitad akupyaṃ || tad yathāpi nāma syād bhagavann anāhataḥ kārṣāpaṇo n akupyo nāpy a kupya iti saṃkhyāṃ gaccha[25b]ti || evam eva bhagavann etat jñānam akṛta samudānītam ajanitam anutpāditam anirodhitaṃ tenaitad akupyaṃ ||
atha khalu bhagavān maṃjuśriyaṃ kumārabhūtam āmaṃtrayate sa || ka ime maṃjuśrīs tathāgatajñānanirdeśam evaṃ nirdiṣṭham adhimotsyaṃte ||
maṃjuśrīr āha ye bhagavann asaṃsāradharmāṇo bhaviṣyaṃti || na parinirvāṇadharmāṇodhimokṣate || ye satkāyān na calitā yeṣāṃ rāgadveṣamohā na kṣīṇās tat kasmād dheto na ky akṣayaḥ kṣīyate parikṣayaṃ vā gacchati ye saṃsārān na samatikrāṃtā na saṃsāre saṃkhyāṃ gacchaṃti ye naiva mārgeṇa virahitā na mārgasaṃjñām apy utpādayaṃti tasya bhāṣitasyārtham ājñāsyaṃti ||
evam ukte bhagavān maṃjuśriyaṃ kumārabhūtam etad avocat || sādhu sādhu maṃjuśrīḥ subhāṣitā te iyaṃ vāk ||
atha khalu tasyāṃ velāyāṃ āyuṣmān mahākā[26a]śyapo bhagavantam etad avocat || bhaviṣyati anāgate dhvani bhagavan kaci dasyagaṃbhīrasya dharmavinayasyāsyāśca gaṃbhīrāyāḥ prajñāpāramitāyāḥ śrotāro adhimoktāraḥ ājñātāraḥ pratigṛhītāro vā ||
evam ukte bhagavān āyuṣmaṃtaṃ mahākāśyapam etad avocat || ihaiva te kāśyapa parṣadi bhikṣubhikṣuṇyupāsakopāsikā yenāgate dhvani || asya gaṃbhīrasya dharmavinayasyāsyāśca gaṃbhīrāyāḥ prajñāpāramitāḥ śyotāro bhaviṣyaṃty adhimoktāra ājñātāraḥ pratigṛhītāro vā bhaviṣyaṃti || tad yathāpi nāma kāśyapa gṛhapatir vā gṛhapatipuśro vā śatasahara mulya maṇiratnena naṣṭa na duḥkhito durmano nāttamanā bhavet sa genaiva pratilaccena sukhitaḥ saumanasyajāto bhavet || vigataparyavasthānam anamanasikāraḥ || evam eva kāśyapa tā saṃ[26b]bhikṣubhikṣuṇyupāsakopasikānām imāṃ gaṃbhīrāṃ prajñāpāramitām ajātām anutpannā prakṛtiparinirvṛtāṃ yāvad abhāvām aśṛṇvatāmevaṃ bhaviṣyati || kathaṃ vayaṃ nāma i to mevaṃrupāṃ gaṃbhīrāṃ prajñāpāramitān a jātām anutpannāṃ prakṛtiparinirvṛtāṃ yāvad abhāvena śṛṇamas te cāpareṇa kālena śrutvā āttamanaso bhaviṣyaṃti sukhitāḥ sumanaso vigataparyavasthāmanasikārāḥ ||evaṃ ca vācaṃ bhāṣiṣyaṃte || adya no buddhad aśanam abhūt tathāgataparyūpāsanaṃ ca yatra hi nāmāsmābhir iyaṃ gaṃbhīrā prajñāpāramitā yāvad a jñānānutpannā yāvad a bhāvā śrutā || tad yathāpi nāma kāśyapa devās trayastriṃśā āttamanaso bhavaty ānaṃditā pārijātaṃ vidāraṃ saṃgītaṃ dṛṣṭvā na cireṇa vatāyaṃ pārijātaḥ kovidāraḥ sarvaparibhūllo bhaviṣyati || evam eva [27a]kāśyapa bhikṣubhikṣuṇyupāsakopāsikā imāṃ gaṃbhīrāṃ prajñāpāramitām ajātām anutpattāṃ yāvad a bhāvāṃ śrutvā āttamanasa aniṃdiśo bhaviṣyanti || ye ca te āttamanasa ānaṃdino bhaviṣyaty anāgate dhvani teṣāṃ tayā āttamanaskatayā cānaṃditayoca nacireṇa putrikāṃkṣitavyaṃ sarvaparibhūllitāṃ gamiṣyaṃti yad uta sarvabuddhadharmaparibhūllatayā yad apīyaṃ kāśyapa gaṃbhīrā prajñāpāramitā yāvad a jātābhāvānutpannā tathāgatasyātyayena sthāsyati || pracariṣyati || anāgate dhvani tad api kāśyapa buddhādhiṣṭhānena buddhānubhāvena jñātavyaṃ || tasmāt tarhi kāśyapa ya imāṃ gaṃbhīrāṃ prajñāpāramitāṃ yāvad a jātām abhāvām anutpannāṃ śroṣyaṃti nāyaṃ teṣāṃ prathamakaḥ śrevaḥ || tad yathāpi nāma kāśyapa maṇikāro maṇiratnaṃ paśyan yadā āttamanā vāmanutpannāṃ śro[27b]ṣyaṃti nāyaṃ teṣāṃ prathama śravaḥ || tad yathāpi nāma kāśyapa maṇikāro maṇiratnaṃ paśyan yadā āttamanā bhavati niṣṭātatragaṃtavyā nāsyamaṇiratnasya prathamakaṃ darśanaṃ pūrvānupūrva dṛṣṭamanena maṇikāreṇedaṃ maṇiratnaṃ || evam eva kāśyapa ya imāṃ gaṃbhīrāṃ prajñāpāramitāṃ yāvad a jātām abhāvām anutpannā śrūtvā āttamanasa ānaṃdino bhaviṣyaṃti ḍadagyāḥ prītisaumanasyajātā nāyaṃ kāśyapa prathamakaḥ śravaḥ || ete kāśyapaḥ evaṃ vācaṃ bhāṣiṣyaṃte evaṃ meva tāvad bhāsasvayam idaṃ maṃjuśrīyaḥ kumārabhūtasya prajñāpāramitānirdeśaṃ yāvad a jātābhāvānutpannam iti pūrvān pūrvaṃ te maṃjuśrīḥ kumārabhūtaḥ paryupāsito bhaviṣyati || tad yathāpi nāma kāśyapa kaścid evaṃ puruṣo nyataraṃ grāmaṃ vā nagaraṃ nigamaṃ vā janapadaṃ vā kenacid eva kāryeṇa gato bhavet || athā[28a]pareṇa kālena tasya kaścid evaṃ puruṣa upasaṃkramya tasya nagarasya varṇṇaṃ bhāṣet || teṣāṃ cārāmarāmaṇīyakānāṃ janapadarāmaṇīyakānāṃ puṣkariṇyārāmaṇīyakānāṃ udyānarāmaṇīyakānāṃ utsadahudataṭāgarāmaṇīyakānāṃ puṣpaphalarāmaṇīyakānāṃ varṇaṃ bhāṣeta || sa ca tac chūtvā tuṣhiṃ vadet || saumanasyajātaḥ punaḥ punar adhyeṣata || etad eva tāvad bhoḥ puruṣaparikīrttayatveti sa paruṣa eva niṣṭāṃ gato bhaved am bhūtapūrvamanena puruṣeṇa tan nagaraṃ tānicārāmarāmaṇīyakāni janapadarāmaṇīyakāni puṣkariṇīrāmaṇīyakāni udyānirāmaṇīyakāni utsahudataṭāgarāmaṇīyakāni puṣpaphalarāmaṇīyakāni || tat kasmād dhetos tathā hi sa tac chūtvā tuṣṭha āttamanā bhavaty udagraḥ prītisaumanasyajātaḥ || evam eva kāśyaya ya imaṃjuśrīḥ[28b]kumārabhūta paryūpāsito bhaviṣyaty abhīkṣaṇaṃ copasaṃkrāto bhaviṣyati paripuṣṭaś ca teṣām imāṃ gaṃbhīrāṃ prajñāpāramitāṃ yāvad a jātā vām utpādaṃ śrūtvā udāra prītiprāmodyaṃ bhaviṣyati || udāraṃ prītiprāmodyam utpasyate evaṃ vācaṃ bhāṣiṣyate || etad eva tāvac chaṇuyāmayad uta mamaiva prajñāpāramitānirdeśaṃ yāvad a jātābhāvām utpannam iti ||
evam ukte āyuṣmān mahākāśyapo bhagavaṃtam etad avocat || imāni teṣāṃ bhagavan śrāddhānāṃ kulaputrāṇāṃ kuladuhitṛṇāṃ cānāgate dhvani ākāraliṃganimittāni bhaviṣyaṃti yānīmāni bhagavatā nirdiṣṭoni ||
bhagavān āha || evam etat kāśyapa yathā vācaṃ bhāṣase imāni teṣām anāgate dhvani śrāddhānāṃ kulaputrāṇāṃ kuladuhitṛṇāṃ ca ākāraliṃganimittāni bhaviṣyaṃti yānīmāni mayaitarhi nirdiṣṭāni ||
atha khalu maṃ[29a]juśrīḥ kumārabhūto bhagavantam etad avocat || anākārasya tasya bhagavaṃ dharmasya aliṃgasyānākārāyāśca bhagavan prajñāpāramitāyā yāvad animittāyā ākārāliṃganimitta vā kathaṃ bhaviṣyati || yā ca bhagavato dharmadeśanā sā anākārā aliṃgā yāvad a nimittā tat kathaṃ bhagavann anākārasyāliṃgasya yāvad animitasya nirdeśo bhaviṣyati ||
evam ukte bhagavān maṃjuśriyaṃ kumārabhūtam etad avācat || etāny eva teṣāṃ maṃjuśrīḥ kulaputrāṇāṃ kuladuhitṛṇāṃ ca ākāraliṃgānimitāni bhaviṣyaṃti ya imāṃ gaṃbhīrāṃ prajñāpāramitāṃ yāvad atyuṃtabhāvām anutpannā deśyamānām adhimokṣyaṃte yāvat paryavāpsyaṃti || yatra hi maṃjuśrīḥ prajñāpāramitāparidīpanā || tatra sarvadharmaparidīpanā draṣṭavyā || tatrāciṃtyato paridīpamo draṣṭavyā || yāni maṃjuśrīḥ[29b]pūrvabodhisatvacārikāṃ caratāṃ kuśalamulāni samudānītāni yaiḥ kuśalamula riyam anuttarā saṃmyaksaṃbodhir abhisaṃbudhā tāni kuśalamulāni samudānetukāmena kulaputreṇa vā kuladuhitrā vā iyameva prajñāpāramitā śrotavyā adhimoktavyā likhitavyā dhārayitavyā vācayitavyā upadeṣṭavyā svādhyātavyā pravarttayitavyā paryavāptavyā yoniśo manasikarttavyā bhāṣayitavyā yāvat puṣpadhupagaṃdhamālyavilepanacūrṇacīvaracchatradhvajaghaṭhāpatākāvaijayaṃtībhir dīpapradānaprabhṛtibhiś ca pūjābhir yathāśākyaṃ yathābalaṃ pujayitavyā satkarttavyā || sarvaśrāvakapratyekabuddhabhūmim atikramitukāmena kulaputreṇa vā kuladuhitrā vā iyameva prajñāpāramitā śrotavyā yāvat satkarttavyā || yathā maṃjuśrīr avaivarttikabhūmyavakrāṃti [30a] bhavati || evaṃ śrotukāmena kulaputreṇa kuladuhitrā vā iyameva prajñāpāramitā śrotavyā yāvat satvarttavyā || ye kecid dharmā maṃjuśrīs tān sarvān anutpādasamatayādhimoktukāmena kulaputreṇa vā kuladuhitrā vā iyam eva prajñāpāramitā śrotavyā yāvat satkarttavyā sarvadharmā api maṃjuśrī nābhisaṃbuddhās tathāgatenetrī maṃ nirdeśam adhimoktakāmena kulaputreṇa kuladuhitrā vā iyam eva prajñāpāramitā śrotavyā yāvat satkarttavyā || tat kasmād dheto r na hi sa kaścid dharmaḥ savidyate upalabhyate yā bhisaṃbuddhate yena vā bhisaṃbuddheta yaṃ cābhisaṃbuddheta evam evārthagatim adhimoktukāmena kulaputreṇa vā kuladuhitrā vā iyameva prajñāpāramitā śrotavyā yāvat satkarttavyā gurukarttavyā sarvadharmān avikalpayitukāmena kulaputreṇa vā kuladuhitrā[30b]iyameva prajñāpāramitā śrotavyā yāvat satkarttavyā || tat kasmād dhetos tarhi prajñāpāramitā kasyacid dharmasya pariniṣyatti janayitrī vyavasthāpayati darśayati vā sarvadharmān asaṃkliśyaṃte na vyavadāyaṃte ityevam evatartukāmena kulaputreṇa vā kuladuhitrā vā iyameva prajñāpāramitā śrotavyā yāvat satkarttavyā gurukarttavyā sarvadharmān ātītānāgatān pratyutpannā ityevam adhimoktukāmena kulaputreṇa vā kuladuhitrā vā iyameva prajñāpāramitā śrotavyā yāvat satkarttavyā tat kasmād dhetor na hi maṃjuśrīr anutpādotītānāgato na pratyutpannaḥ || tat kasmād dhetor anutpādasamavasaraṇā hi maṃjuśrīḥ sarvadharmāḥ || evaṃrūpeṣu sarvadhameṣu niḥsaṃśayaṃ tāṃ gaṃtukāmena kulaputreṇa vā kuladuhitrā vā iyameva prajñāpāramitā śro[31a]tavyā yāvat satkartavyā || yathā maṃjuśrīs triḥparivarttasya dhvādaśākārasya dharmacakrasya pravarttanā bhavati || tac chrotukāmena tatpratipattikāmena tatrādhimoktukāmena tadupatartukāmena kulaputreṇa vā kuladuhitrā vā iyameva prajñāpāramitā śrotavyā yāvat satkarttavyā sarvasatvān maityāsphuritukāmena tvasaṃjñāyāṃ vā sthātukāmena sarvalokena sārdhaṃ vivaditukāmena sarvalokān upalañciṃ cāvaboddhukāmena kulaputreṇa vā kuladuhitrā vā iyameva prajñāpāramitā śrotavyā yāvat satkarttavyā || yāvat sarvadharmānutpādam avaboddhukāmena kulaputreṇa vā kuladuhitrā vā ihaiva prajñāpāramitāyāṃ śikṣitavyaṃ manupalaṃbhayogena
atha khalu maṃjuśrīḥ kumārabhūto bhagavantam etad avocat || nirguṇāyā bhagavan prajñāpāramitāyāḥ ke guṇāḥ ke[31b]nuśaṃmāḥ || akiṃcit samarthāyā bhagavan prajñāpāramitāy asamutthāpikāyā avināśikāyā na kasyacid dharmsyāyūhikāyā naniryūhikāyā niśceṣṭāyā nirvyāpārāyāḥ svabhāve majānamānīyā adṛṣṭāyāḥ svabhāvam upaśyamānāyāḥ kasyaci dharmasya dāyikāyā na kasyacid dharmasya hāyikāyāḥ sarvadharmāvirodhikāyāḥ sarvadharmāṇām a nānātmakaraṇīyā a karaṇīyāyāḥ sarvadharmāṇām anekasatbodārikāyāḥ sarvadharmāṇām anānātvakārikāyā akṛtāyā akṣayāyā avināśikāyāḥ || pṛthagjanadharmāṇām arhaddharmāṇāṃ pratyekabuddhadharmāṇāṃ bodhisatvadharmāṇāṃ buddadharmāṇām api ca na dātrikāyā na jñātrukāyā aduḥkṛtikāyā na hārikāyā na saṃsārasyāyūhikāyā na nirvāṇasya [32a] yūhikāyā na buddhadharmāṇā dāyikāyā na vināśikāyā na ciṃtyāyā na kāriṇyā na vikāriśyāḥ sarvadharmāṇāṃ notpādikāya na nirodhikāyā nocchedikāyā na śāśvatikāyā nāgamikāyā na nirgamikāyā na viviktakārikāyā na viviktakārikāyā nadvayakārikāyā nādvayakārikāyā yāvad a bhāvāyā bhagavan prajñāpāramitāyāḥ ke guṇāḥ ke nu saṃśāḥ ||
evam ukte bhagavān maṃjuśriyaṃ kumārabhūtam etad avocat || evam evāsyā maṃjuśrīr guṇāḥ prajñāpāramitāyāṃ veditavyā || yāvad abhāvāniśceṣṭavyāḥ || api tu khalu punar maṃjuśrīr bodhisatvena mahāsatenabodhisatvasamādhau śikṣitukāmena bodhisatvasamādhiṃ niṣpādayitukāmena yatra samādhau sthitvā sarvabuddhabhagavaṃto dṛśyaṃte teṣāṃ ca buddhakṣatrāśi draṣṭukāmena te[32b]ṣāṃ ca nāmadheyāni jñātukāmena teṣāṃ buddhānāṃ ca bhagavatām anuttarā pujāṃ kartukāmena teṣāṃ ca dharmadeśanāyām avatartukāmenādhimoktakāmena ihaiva prajñāpāramitāyāṃ śikṣitavyaṃ śikṣāyogena ||
atha khalu maṃjuśrīḥ kumārabhūto bhagavantam etad avocat || kenaiṣā bhagavan kāraṇena prajñāpāramitā ||
bhagavān āha || anutpannāniruddhatvān maṃjuśrīḥ prajñāpāramitetyūcyate || yad idam ādiśāṃtatvāt || aniḥśaraṇatvāt || akaraṇīyatvāt || yāvad abhāvatvāt || yaścābhāvaḥ sā prajñāpāramitā || anena kāraṇena maṃjuśrīḥ prajñāpāramitābhāvanā bodhisatvānāṃ pratikāṃkṣitavyāḥ || eva ca bodhisatvānāṃ mahāsatvānāṃ gocaraḥ yaḥ sarvadhameṣv agocaraḥ || atra ca paramāṇo maṃjuśrī bodhisatvo mahāsatvo gocaraprasuta ity ucya[33a]te || eṣa m eṣa gocaro yad utāgocaraḥ sārvayānikas tat kasmād dhetor akṛtos teṣa gocarastenaiṣa ucyate || agocara iti ||
punar aparaṃ maṃjuśrīḥ kumārabhūto bhagavantam etad avocat || kutra caramāṇo bhagavan bodhisatvo mahāsatvaḥ kṣipram anuttaraṃ saṃmyaksaṃbodhim abhisaṃbhotsyate ||
evam ukte bhagavān maṃjuśriyaṃ kumārabhūtam etad avocat || prajñāpāramitāyāṃ caramāṇe maṃjuśrī bodhisatvo mahosatvaḥ kṣipram anuttarāṃ saṃmyaksaṃbodhim abhisaṃbhotsyate || asti maṃjuśrīr ekavyūho nāma samādhir yatra samādhau caramāṇo bodhisatvo mahāsatvaḥ kṣiprama unuttarāṃ saṃmyaksaṃbodhim abhisaṃbhotsyate ||
evam ukte maṃjuśrīḥ kumārabhūto bhagavantam etad avocat || kathaṃ bhagavann ekavyūhaṃ samādhir bodhisatvena mahāsatvenāvatarttavyaḥ || kena kāra[33b]ṇenaikavyūhaḥ samādhir ity ucyate ||
bhagavān āha || ekavyūha iti maṃjuśrīr anutpādasyaitad adhivacanaṃ, ekavyūhasamādhimavatartukāmena kulaputreṇa vā kuladuhitrā vā pūrvam eva prajñāpāramitā paripraṣṭavyā || tataḥ paścād ekavyuha samādhimavatariṣyati || tat kasmād dhetor ekopyāhi maṃjuśrīr anutpādaḥ apratikupyaḥ || akopanīyaḥ aciṃtya anuciṃtanīyaḥ niściṃtyaḥ || ekavyūhaṃ samādhim avatartukāmena maṃjuśrīḥ kulaputreṇa vā kuladuhitrā vā viviktāni śayanāśanāni karttavyāni || asaṃsargānāmena ca bhavitavyaṃ sarvanimittāmanasikāreṇa paryaṃkavadhyāni pīditavyaṃ || tatraikas tathāgato manasikarttavyaḥ || sarvadharmāśca manasikarttavyā anupatsaṃbhayogenāyaṃ ca tathāgataṃ manasikuryāt tasya nāmadheyaṃ gṛhītavyaṃ [34a] teṣva nāmadheyaṃ śrūtvopalabhya yasyāṃ diśi saṃ tathāgatas tāṃ diśam āmukhīkṛtya niṣīditavyaṃ || tam eva tathāgataṃ manasikurvatāṃ tena manasikṛtena atītānāgatapratyutpannā buddhā bhagavanto manasikṛtā bhaviṣyati || tat kasmād dhetor ekam idaṃ tathāgatatvaṃ tad yathāmaṃjuśrīr ekasya tathāgatasyāprameyā buddhaguṇā aprameyaṃ pratibhānaṃ evam eva maṃjuśrīr ekavyūhasamādhim adhigamya ekasyānutpādasyāprameyā dharmaparyāyaviṣayā pratikāṃkṣitavyā yasya pravatsyaṃte yai ca tathāgatair arhadbhiḥ saṃmyaksaṃbuddhair bhāṣitā yāvaṃtaḥ khalu punar ānaṃdena dhāritās tāvaṃtosya dharmaparyāyaḥ pratikāṃkṣitavyāḥ || imaṃ khalur ekavyūhaṃ samādhi niṣpādya yāvad alyāyuḥ pramāṇaṃ syāt tāvad avatiṣṭhet a sanidānaṃ dharmaṃ deśayamānaḥ eṣāṃ khalu punar maṃjuśrīḥ keṣāṃcid bodhisatvayānikānā[34b]m eva bhavati || katara eṣa ekayūhaḥ samādhir iti ta eṣvaṃ vacanīyam aciṃtyaguṇaparikīrttitā imāṃ tāvad aciṃtyaguṇaparikīrttanatāṃ samādāya varttadhvaṃ || yasyaināṃ samādāya varttiṣyadhve tathā tathāsya samādher guṇān drakṣyatha yathopadiṣṭena ca vidhinā niṣīdiṣyatha || sa khalu punar eṣa samādhir na śakyaḥ pariniṣpādayitum upalaṃbhedṛṣṭiko vastūdṛṣṭikair yāvad bhāvadṛṣṭikaiḥ syāt tad yathāpi nāmaṃjuśrīḥ kasyacit puruṣasya maṇiratnam anaryāyam anavadāpitaṃ bhavet tem enaṃ kaścid evaṃ vadet || kim adya hoḥ puruṣo maṇiratnaṃ ko vāsya maṇiratnasya guṇa iti tam enam eva vadet yat khalu bhoḥ puruṣa jānīyā aprameyā evāsya maṇiratnasya guṇāḥ atha khalu saṃ puruṣas tasya puruṣasya tan maṇiratnaṃ dadyād evadāyanārthī avadāyanārthī avadāya[35a]sva tāvad bhoḥ puruṣa idaṃ maṇiratnaṃ tato jñāsyasi || atha khalu sa puruṣas tan maṇiratnaṃ gṛhītvā avadāyanopakaraṇair avadāpayet || evaṃ tan maṇiratnam avadāpyamānam apratimulyaṃ bhavet || yathā yathā tan maṇiratnam avadāpayet || tathā tathāsya maṇiratnasya guṇān yaśyet || evam eva maṃjuśrīr yadā yadā sa kulaputro vā kuladuhitā vā evaṃ samādhiṃ samāpatsyate avatariṣyati || tadā tadā samādher guṇān drakṣyati || tad yathāpi nāma maṃjuśrīḥ sūryamaṃḍalasya na kaścin maṃḍale paryaṃto yo naraśmibhiḥ stūtaḥ || evam eva maṃjuśrīr ekavyūhasamādhim āgamyāvatīrya pratilabhya na sākācid dharmadeśanā yā na prajñāpāramitā deśanā evam eva gāhata nāsau kaṃcid dharmam ajātāniruddhaṃ paśyet || tad yathāpi nāma maṃjuśrīś catasṛṣu dikṣu mahāsamudrasya catvāraḥ puruṣā udakam abhyūtkṣipe[35b]yuḥ || sarvaṃ tad ekarasam avotkṣipeyur yad uta lavaṇarasaṃ || evam eva maṃjuśrī yā kācid dharmadeśanā mayā deśitā sarvā sa ekarasā yad utānutpādarasā a bhāvarasā virāgarasā vimuktirasā nirodharasā || yopi maṃjuśrī kulaputra iha samādhau sthitāyam eva dharmaṃ deśayiṣyati || tat sarvam ekarasam eva deśayiṣyati || yad utānutpādarasam evābhāvarasam evā virāgarasam eva vimuktiṃrasam eva nirodharasam eva || imam aṃjuśrīḥ samādhim āgamya yaḥ kaścin mayā dharmā deśitas taṃ sa kulaputra ākāṃkṣamāṇo bhāṣen nirdiśed upadiśet || evaṃ hi maṃjuśrīḥ sa kulaputrā vā imāṃ samādhim āgamya yā kācid deśanā sarvān tām ajātām anutpannābhāvām eva deśayiṣyatyanupalaṃbhayogena || punar aparaṃ maṃjuśrīr imaṃ samādhim āgamya bodhisatvo mahāsatvaḥ kṣipraṃ [36a] bodhipākṣikā dharmān u deśayiṣyanupalaṃbhayogena || punar aparaṃ maṃjuśrīr imaṃ samādhim āgamya bodhisatvo mahāsatvaḥ kṣipraṃ bodhipākṣikādharmān paripūrya kṣipram evānuttarāṃ saṃmyaksaṃbodhim abhisaṃbhotsyate || punar aparaṃ maṃjuśrīr yadā bodhisatvo mahāsatvo rātmadhātor yāvan na dharmadhātor utpādaṃ paśyati || na nirodhaṃ naikatvaṃ na nānātvaṃ || evaṃkṣātiko pi maṃjuśrī bodhisatvo mahāsatvakṣipram anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbhotsyate || yo vā na ciṃtayed anuttarāṃ saṃmyaksaṃbodhiṃ tasyāpi kulaputrasyaiṣā kṣāṃti bodhisatvadharmāṇāṃ ca pratilambhā yena ca bodhibuddhatvāya saṃprārthayiṣyati || evam imāṃ maṃjuśrīḥ kṣāṃtiṃ tasya kulaputrasya kṣipraṃ vadāmy anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau || sarvadharmā buddhadharmā iti ya evam adhimokṣyate na cāvalīyate tam apy aham a maivarttika[36b]vadāy anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau || avirahitaśca sarvabuddhadharmair vaktavyaḥ yasyātra kulaputrasya vā kuladuhitūrvā imaṃ nirdeśaṃ śrutvā na syād dhanvāyitatvaṃ vā kākṣāyitatvaṃ vā ||
evam ukte maṃjuśrīḥ kumārabhūto bhagavantam etad avocat || kiṃ hetuniryatā bhagavann anuttarā saṃmyaksaṃbodhiḥ ||
bhagavān āha || no hīdaṃ maṃjuśrī naivānuttarā saṃmyaksaṃbodhihetur na hetuniryātā tat kasmād dhetor na hy anutpādo bhāvo vā hetur vā hetuniryāto vā || tat kasmād dhetor ajātatvāt sarvadharmāṇāṃ || tasmāt tarhi sarvadharmāṇāṃ tasmāt tarhi maṃjuśrīr yasyātra kulaputrasya vā kuladuhitūrvā imaṃ nirdeśaṃ śrutvā na saṃsīdanā bhavet || tam apy aham aṣaivarttikam iti vadāmy aham anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau || tasmāt tarhi maṃjuśrīr ya iha gaṃbhīrāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ nirdiśya[37a]mānāyāṃ bhikṣavo bhikṣuṇyo vā upāsako vā upāsikā vā nopalayiṣyaṃti yāvan na saṃlayiṣyaṃti te te mama śaraṇaṃ gatās te mam ātra pravrajitās teṣāṃ cāhaṃ śāstā || yo maṃjuśrīḥ kulaputrā vā kuladuhitā vā iha gaṃbhīrāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ na śikṣite nāsau bodhisatva śikṣāyāṃ śikṣate || tad yathāpi nāma maṃjuśrī ye kecid a bhūtagrāmā bījagrāmātṛṇagūlmauṣadhivanasyatayo virohanti sarve te mahāpṛthivīniśritya evam eva maṃjuśrīr ye kecid bodhisatvānāṃ mahāsatvānāṃ kuśalā dharmāḥ prajñāpāramitāparigṛhītā vṛddhiṃ virūḍhivaipulyatām āpadyaṃte || na visaṃvādayaṃty anuttarāṃ saṃmyaksaṃbodhiṃ ||
evam ukte maṃjuśrīkumārabhūto bhagavantam etad avocat || yo yaṃ bhagavatā prajñāpāramitānirdeśo deśitaḥ || asya bhagavan prajñāpāramitā[37b]nirdeśasya kecid iha jāṃbudvīpe trāmeṣu vā janapadeṣu vā saṃpratigrahītāro bhaviṣyaṃti yāvad deśayitāro bhaviṣyaṃti ||
evam ukte bhagavān maṃjuśriyaṃ kumārabhūtam etad avocat || ye maṃjuśrīr iyaṃ prajñāpāramitānirdeśa eva tarhi śrutvā ca praśidhir utpāditaḥ iyam eva vayaṃ jānivyativṛttāḥ prajñāpāramitānirdeśaṃ śṛṇayāma iti te śroṣyaṃti yāvad distareṇa bhāvayiṣyaṃti || abhāvanatayā nāhatān maṃjuśrīr mṛdukuśalamūlān vadāmi ye te imāṃ gaṃbhīrāṃ prajñāpāramitāṃ śroṣyaṃti śrutvā codāraṃ prītiprāmodyaṃ pratilasyaṃte || yas tvaṃ maṃjuśrīr imaṃ prajñāpāramitānirdeśaṃ śrotukāmo bhavet || sa evaṃ vacanīyaḥ kiṃ tava kulaputraitena śrūtena śrūtamātreṇa śrutvā aśradadhataḥ saṃsīdanam abhūd iti || tat kasmād dheto r na hi ka[38a]syacid dharmasya pariniṣpattir nirdiṣṭā na pṛthagjanadharmāṇām anutpādo vā vināśo vā pratilaṃbhāvo nirdiṣṭaḥ || na śaikṣadharmāṇāṃ śaikṣadharmāṇāṃ na pratyekabuddhadharmāṇāṃ na buddhadharmāṇām utpādo vā vināśo vā pratilaṃbho vā nirdiṣṭaḥ ||
evam ukte maṃjuśrīḥ kumārabhūto bhagavantam etad avocat || yo me bhagavan bhikṣur vā bhikṣuṇī vā upāsako vā upāsikā vā evaṃ vadet || katamād ya tathāgatasya dhārmā kathā pravṛtto bhūt || tasyāhaṃ bhagavann evaṃ pṛṣṭa evaṃ vadeyaṃ sarvadharmāviruddhā kathā || tat kasmād dhetos tathā hi na kācit satvopalabdhiḥ || utpādena viruddhaḥ || nāpi sā kathā kenacit satvena sukaram ājñātaṃ || tat kasmād dhetos tathā hi na kācit satvopalabdhiḥ || punar aparaṃ bhagavann ahaṃ tasya evaṃ vadeyaṃ a nutpattir nāma sā dharmadeśanā bhūt || tat kasmād dhetos tathā hi bhaga[38b]vann anutpādasamāḥ sarvadharmās tasyāṃ ca kathāyāṃ nārhatām ūttayadhigamāya nidiṣṭaḥ arhaddharmaiś ca te pṛthagayanadharmā yathā na vināśitaḥ || punar aparaṃ tasyāhaṃ bhagavann evaṃ vadeyaṃ neha dharmadeśanāyāṃ kaścit saḥ parinirvṛtaḥ parinirvāti parinirvāsyati vā || tat kasya hetos tathā hi bhagavann atyaṃtayānupalabdhitvāt satvasya || evam ahaṃ bhavan pṛṣṭaḥ samāna evaṃ vadeyaṃ || punar aparaṃ bhagavan yo mamāṃtikād imāṃ gaṃbhīrāṃ prajñāpāramitāṃ śrotukāmaḥ paripṛccheta kā tavādya bhagavatā sārddhaṃ kathā pravṛtto bhūd iti tasyāham evaṃ vadeyaṃ sacet vam icchasi tāṃ kathāṃ || śrotuṃ tan mā camā mānasam ākṣepaya || śroṣyāmīti mā ca cittam utpādaya śroṣyāmīti || yādaśī bho puruṣa māyāpuruṣasya prajñā tādṛśīṃ prajñām utpāya evam iyaṃ dharmadeśanā śakyā [39a] ājñātaṃ sacet vaṃ bhoḥ puruṣa icchasīnāṃ dharmadeśanāṃ śrotuṃ tad evaṃ tiṣṭha tad yathāpi nāmākāśe śakunipadaṃ evam iyaṃ śakyā dharmadeśanāṃ śrotuṃ sace t tvaṃ bhoḥ puruṣa icchasi māṃ dharmadeśanāṃ śrotuṃ tan mā dvayam ālamvasva mā advayaṃ || tat kasmād dhetor na hi kācid iha dvayaparikīrttanā parikīrttitā advayaparikīrttaṃnā vā || saced icchasi māṃ ca dharmadeśanāṃ śrotuṃ tan mā ātmasaṃjñāṃ ca vināśaya dṛṣṭikṛtāni ca samā samatikrama buddhadharmāṃś ca nādhyālaṃbatvaṃ pṛthagjanadharmebhyaś ca mā caleti yo me bhagavan śrotukāmaḥ pṛcchet tam aham evaṃ vadeyam evam anuśāseyam anupratiṣṭhāpayeyaṃ || sacet kulaputrā vā kuladuhitā vā paripṛcchaka eva tiṣṭhen niviśet tatas tasya asyāṃ pratibhānamudrāyāṃ pratiṣṭhitasya paścād uttarīmāṃ gaṃbhīrāṃ prajñāpāramitāṃ yāvad a jātā[39b]bhāvānutpādāṃ deśayeyaṃ ||
evam ukte bhagavān maṃjuśriyaṃ kumārabhūtam etad avocat || sādhu sādhu maṃjuśrīḥ subhāṣitā iyaṃ vāk || evaṃcottaravadas tasya kulaputrasya kuladuhitur vā tathāgataṃ draṣṭukāmena iyameva prajñāpāramitā bhāvayitavyā abhāvanāyogena tathāgataṃ paryupāsitukāmena kulaputreṇa vā kuladuhitrā vā ihaiva prajñāpāramitāyāṃ śikṣitavyam anupalaṃbhayogena || tathāgato me śāsteti vyapadeṣṭukāmena kulaputreṇa vā kuladuhitrā vā ihaiva prajñāpāramitāyāṃ śikṣitavyaṃ || anabhisaṃskārayogena || sarvasamādhikauśalya niṣpādayitukāmena kulaputreṇa vā kuladuhitrā vā ihaiva prajñāpāramitāyāṃ śikṣitavyam anupalaṃbhayogena || tat kasmād dhetos tathā hi yāvat sarvākāravaropeta sarvvajñajñānam a[40a]saṃskṛtam anutpannam a bhāvaṃ sarvadharmāḥ sa niḥśaraṇā na sa kaścid dharmo yo na sa niḥśaraṇaḥ sa evam anugaṃtukāmena kulaputreṇa vā kuladuhitrā vā ihaiva prajñāpāramitāyāṃ śikṣitavyaṃ yāvad a bhāvayogena || sarvadharmā aniḥśaraṇā na sa kaścid dharmo yaḥ saniḥśaraṇaḥ || ||
tat kasmād dhetor anutpannatvāt sarvadharmāṇāṃ evam ājñātukāmena kulaputreṇa vā kuladuhitrā vā ihaiva prajñāpāramitāyāṃ śikṣitavyaṃ yāvad a bhāvayogena || sarvasatvā bodhāyacaraṃti | na kaścit satvo yo na bodhāya carati a trā saṃsīditukāmena kulaputreṇa vā kuladuhitrā vā ihaiva prajñāpāramitāyāṃ śikṣitavyaṃ yāvad a bhāvayogena || tat kasmād dhetos tathā hi sarvvadharmā bodhisamā yathā hi || sarvadharmā bodhisamās tathā bodhir yathā ca bodhis tathā sarvasatvā yathā[40b]ca sarvasatvās tathā ca niḥ || avidyamānatvāt sarvā carir acāriṇī || sā ca bodhir yā ca bodhir anutpādo pi saḥ || ajātir api sā trā saṃsīditukāmena evarūpeṣu sarvadharmeṣu tena kulaputreṇa vā kuladuhitrā vā ihaiva prajñāpāramitāyāṃ śikṣitavyaṃ || yāvad a bhāvānutpādayogena || yad api ca maṃjuśrīs tathāgatavikurvitaṃ yāvat tathāgatavikrīḍitaṃ tad api prajñāpāramitopadaśitaṃ || tat kasmād dhetor nidarśanā hi sā adaśayitrī prajñāpāramitā a vaivarttikāṃs tān ahaṃ maṃjuśrīr vadāmi ye bhikṣavo vā bhikṣuṇyo vā upāsako vā upāsikā vā itaḥ prajñāpāramitātaḥ catuṣpadagāthāpramāṇamātram apy udrahīṣyaṃti paryyavāpsyaṃti dhārayiṣyaṃti vācayiṣyaṃti yāvat saṃprakāśayiṣyaṃti kaḥ punar vādo ye tathatvāya pratipatsyante || niyatās te [41a] kulaputrāḥ kuladuhitaraś ca bodhāya veditavyaṃ || buddhaviṣaye sthitaye imāṃ gaṃbhīrāṃ prajñāpāramitāṃ yāvad a jātābhāvānutpannāṃ śrutvā nottrasiṣyaṃti na saṃtrasiṣyaṃti na saṃtrāsam āpatsyaṃte || uttari cādhimokṣyaṃti || niyatās te bhaviṣyaṃti sarvabuddhadharmeṣu imām apy ahaṃ maṃjuśrīr mudrā sthāpayāmi buddhānujñātāṃ tathāgatavijñātāṃ sarvair arhadbhiḥ saṃpratīcchatām imāṃ mudrāṃ sthāpayāmi samatā ca buddhānām iyam asaṃgatā paridīpanā yāvat sarvabuddhadharmeṣu nirdiśṭā anayā ca maṃjuśrīr mudrayā muditā bodhisatvayānikaḥ kulāputro vā kuladuhitā vā bhavyo bhavaty apāyagamanāya a bhavyaśrāvakabhūmau pratyekabuddhabhūmau vā gaṃtum avamavakramaṇāya vā ||
atha khalu tasyāṃ velāyāṃ śakro devānām indras trāyastriṃśāś ca devaputrā divyena caṃdanacūrṇena divyaiś ca maṃdāravaiḥ puṣpai divyaiś ca gaṃ[41b]dhau divyaiś cotpalakamudu puṇḍarīkair divyaiś ca vātyair imāṃ prajñāpāramitāṃ pūjayamānā bhagavaṃtaṃ mañjuśriyañ ca kumārabhūtaṃ atyavākiran abhyavākiran ābhiprākirann evaṃ cāvocat || idaṃ kuśalamūlam asyaivānuttarasya dharmaratnasya pūjāyai punaḥ punaḥ śravaṇāya ca teṣāṃ tava te ye anayā mudrayā muditāḥ || evaṃ ca śakro devānām indro vācaṃ bhāṣata || vayam api bhagavaṃs tad yogam āpatsyāmahe || asyāṃ gaṃbhīrāḥ prajñāpāramitā yāvad a nutpannāyā iha jaṃbudvīpe teṣāṃ tathārūpāṇāṃ kulaputrāṇāṃ kuladuhitṛṇāṃ cāśrotāvabhāsam āgamanāya yāvat teṣām eva sarvabuddhadharmāpariniṣpādanāya yeṣāṃ khalu punar bhagavan kulaputrāṇāṃ kuladuhitṛṇāṃ cāyaṃ prajñāpāramitānirdeśā alpakṛcchreṇa śrotāvabhāsam āgamiṣyati || śrutvā cādhimokṣaṃte adhi[42a]muktāś co dṛhīṣyaṃti paryavāpyaṃti yāvat vācayiṣyaṃti niṣṭhā taiḥ kulaputraiḥ kuladuhitṛbhiś ca gaṃtavyāḥ devatāpasaṃhāra evāyam asmākam iti ||
evam ukte bhagavān śakraṃ devānām indram etad avocat || evam etat kauśika sarvabuddhadharmapariniṣpattis teṣāṃ kulaputrāṇāṃ kuladuhitṛṇāṃ ca draṣṭavyā niyatāś ca pratikāṃkṣitavyā anuttarāyāḥ saṃmyaksaṃbodheḥ ||
atha khalu maṃjuśrīḥ kumārabhūto bhagavantam etad avocat || adhitiṣṭhatu bhagavann adhitiṣṭhatu sugata || imaṃ gaṃbhīrā prajñāpāramitānirddeśaṃ teṣāṃ kulaputrāṇāṃ kuladuhitṛṇāṃ cārthāya saman a ṃtara bhāṣitā ceyaṃ vāk ||
atha khalu tasyāṃ velāyāṃ buddhānubhāvena ṣaḍvikārāṃ mahāpṛthivīcālo bhūt || samanaṃtara pracalitāyāṃ ca mahāpṛthivyāṃ || atha khalu bhagavāṃs tasyāṃ velāyāṃ smitam akarot || [42b] samanaṃtara prāviskṛte ca bhagavatā smite || atha khalu tasyāṃ velāyā trisāhasramahāsāhasra lokadhātur mahatāvabhāsena sthūto bhūd imaṃ prajñāpāramitānirdeśaṃ tathāgatasyādhiṣṭhitaḥ ||
atha khalu maṃjuśrīḥ kumārabhūto bhagavantam etad avocat || imāni bhagavan pūrvanimittāni tathāgatasyemaṃ prajñāpāramitānirdeśam adhitiṣṭhataḥ ||
bhagavān āha || evam etan maṃjuśrīr asya prajñāpāramitānirddeśasyādhitiṣṭhata imāni pūrvanimittāni ebhiḥ pūrvanimittair jñātavyam adhitiṣṭhatoyaṃ prajñāpāramitānirdeśa iti || te te maṃjuśrīr anayā mudrayā mudritā jñātavyā yete na kaścid dharmaḥ pratikrośyati || a bhyanujñāsyati vā || tat kasya hetor upalaṃbhasya hi maṃjuśrīḥ sataḥ pratikrośanā bhavatyanujñātā vā tasmāt tarhi maṃjuśrī ye te ana[43a]yā mudrayā muditās teṣāṃ kṛtaśa iyaṃ mudrā mayā sthāpitā || tathā hi te na kaṃcid dharmadeśayiṣyaṃti || na vikalpayiṣyaṃti || tat kasmād dhetoḥ paramārthato nutpannatvān maṃjuśrīḥ sarvadharmāṇāṃ || ||
idam avocad bhagavān āttamanā mañjuśrīś ca kumārabhūtas te ca mahābodhisatvās te ca mahāśrāvakāḥ sā ca sarvāvatī parṣat sadevamānuṣāsuragaruḍagaṃdharvaś ca loko bhagavato bhāṣitam abhyanaṃdann iti || ||
āryasaptaśatikāprajñāpāramitā samāptā || ||
ye dharmā hetuprabhavā hetus teṣāṃ tathāgataḥ || hy avadateṣāṃ yo nirodhaḥ evaṃvādī mahāśramaṇaḥ || ||
samvat 1073 phālguṇakṛṣṇa 3 roja 3 saśrī yajñānandapaṇḍitena likhitam sampūrṇṇam iti || ||
śubham || ||